Màxim del Río Diaz

Jurist, Associate

Arbetslivserfarenhet

Jurist, Centrum för rättvisa 2024–
Juristassistent, TM & Partners 2022–2024
Sommarnotarie, Centrum för rättvisa 2023
Sommarnotarie, Mannheimer Swartling 2022

Utbildning

Juristexamen, Stockholms universitet 2024
Filosofie kandidatexamen i nationalekonomi, Stockholms universitet 2024

Kontaktuppgifter

Pressbilder	Foto: Linda Broström Foto: Linda Broström
E-post	maxim.delriodiaz@centrumforrattvisa.se

Rättsfall med Màxim del Río Diaz

Personlig integritet

Zdravko, Bengt, Emelie och Rebecka mot Region Halland

I den omtalade skandalen med ”spermiestölderna” använde Hallands sjukhus flera mäns spermieprover för inseminationer utan deras vetskap. När donatorbarn sökte sitt genetiska ursprung avslöjades bristerna. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Zdravko Paic, Bengt Wernersson, Emelie Persson och Rebecka Kristoffersson stämt Region Halland i allmän domstol. ”Det är fråga om allvarliga kränkningar av deras personliga integritet. Nu måste Region Halland ta ansvar för överträdelserna så att de drabbade får upprättelse”, säger Màxim del Río Diaz, jurist på Centrum för rättvisa.

Rättssäkerhet

Paula Klurfan mot staten

Efter mer än 20 år i yrket – och fyra år som specialistläkare på Sahlgrenska i Göteborg – nekades neurokirurgen Paula Klurfan svensk läkarlegitimation. Socialstyrelsen ansåg plötsligt att hennes meriter inte räckte, trots att hon rekryterades till Sverige just på grund av sin höga kompetens. Först i domstol fick Paula rätt, men advokatkostnaderna tvingades hon själv betala. ”Det är Socialstyrelsen som har gjort fel – då ska inte Paula stå för notan”, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa som nu hjälper henne att stämma staten.

Europadomstolen

Zdravko Paic mot Sverige

År 1985 sökte sig Zdravko Paic till Hallands sjukhus för en fertilitetsutredning. 37 år senare fick han veta att han har en biologisk dotter eftersom hans spermieprov använts av sjukhuset till inseminering av en för honom okänd kvinna, helt utan hans vetskap eller samtycke. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han tagit sitt fall till Europadomstolen. Den 12 juni 2025 beslutade Europadomstolen att Sverige måste pröva myndigheternas ansvar. ”Brott mot mänskliga rättigheter får inte preskriberas innan man känner till att ens rättigheter har överträtts”, säger Alexander Troedsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Bengt Wernersson.

Europadomstolen

Bengt Wernersson mot Sverige

År 1990 sökte sig Bengt Wernersson till Hallands sjukhus för en fertilitetsutredning. Nästan 33 år senare fick han veta att han har en biologisk dotter eftersom hans spermieprov använts av sjukhuset till inseminering av en för honom okänd kvinna, helt utan hans vetskap eller samtycke. På grund av att händelsen ligger långt tillbaka i tiden anses ansvaret vara preskriberat i Sverige. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han tagit sitt fall till Europadomstolen. Den 12 juni 2025 beslutade Europadomstolen att Sverige måste pröva myndigheternas ansvar. ”Brott mot mänskliga rättigheter får inte preskriberas innan man känner till att ens rättigheter har överträtts”, säger Alexander Troedsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Bengt Wernersson.

Rättssäkerhet

Jonas Lerin mot staten

Transportstyrelsen drog in Jonas Lerins taxileg och påstod felaktigt att han drabbats av epileptiska anfall. Med hjälp av en advokat lyckades Jonas Lerin visa att myndigheten hade fel, och fick tillbaka rätten att utöva sitt yrke. Men advokatkostnaden får Jonas betala själv, enligt Justitiekanslern. Nu stämmer han staten med hjälp av Centrum för rättvisa. ”Det är inte rimligt att Jonas Lerin tvingas betala för statens fel”, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa.

Personlig integritet

Arne Gavelin mot staten

På bristfälligt underlag ställdes Arne Gavelin under förvaltarskap och fråntogs rätten att bestämma över sitt liv. Ett år senare visade det sig att han aldrig haft behov av förvaltare. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Arne Gavelin staten och begärde skadestånd för det felaktiga förvaltarskapet.

I en banbrytande dom den 25 april 2025 (”Det oriktiga förvaltarskapet”, NJA 2025 s. 416) beslutade Högsta domstolen att Arne Gavelin skulle tillerkännas 150 000 kronor för den rättighetskränkning han utsatts för, vilket är ett betydligt högre skadeståndsbelopp än vad tingsrätten och hovrätten tidigare hade beslutat. Prejudikatet stärker enskildas rätt till ersättning vid allvarliga fri- och rättighetsöverträdelser.

Äganderätt

Harald och Sabine Daniels mot Partille kommun

Harald och Sabine Daniels tvingades betala nästan en halv miljon kronor i gatuavgifter för att finansiera Partille kommuns nya exploateringsprojekt. Men trots att kommunen redan dömts i domstol för de olagliga avgifterna vägrar den nu betala tillbaka pengarna. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde makarna Daniels kommunen i Göteborgs tingsrätt.

Tingsrätten meddelade sin dom den 21 november 2025 och lämnade makarna Daniels talan utan bifall. Makarna Daniels överklagade tingsrättens dom till Hovrätten för Västra Sverige, där målet nu kommer prövas.

”Ett solklart brott mot äganderätten”, säger Alexandra Loyd, biträdande chef på Centrum för rättvisa.

Rättssäkerhet

Ing-Marie Andersson mot staten

Ing-Marie Andersson krävdes felaktigt på 4,3 miljoner kronor av Försäkringskassan. Enligt lagen förväntades hon försvara sig mot beslutet på egen hand, utan möjlighet att få ersättning för en jurist. I ett unikt beslut har Justitiekanslern gått med på att betala skadestånd till Ing-Marie – eftersom det svenska systemet inte lever upp till kraven på en rättvis rättegång. ”Beslutet är ett tecken på ett viktigt trendbrott. Nu måste lagstiftaren ta sitt ansvar och reformera lagen”, säger Erik Scherstén på Centrum för rättvisa.

Rättssäkerhet

Karin och Pär Brodin mot staten

När familjegården i Södermanland drabbades av ett aggressivt skadedjursangrepp hindrades Karin och Pär Brodin från att rädda skogen. Skälet var att Skogsstyrelsen registrerat skogen som ”nyckelbiotop” – ett beslut som fattats utan lagstöd. Två domstolar konstaterade att beslutet var olagligt och att det därför skulle upphävas. Men Högsta förvaltningsdomstolen rev upp domarna och kom fram till att Skogsstyrelsens beslut inte fick prövas i domstol. De olagliga registreringarna kvarstår därför. Med hjälp av Centrum för rättvisa har paret Brodin nu stämt staten i allmän domstol.

Äganderätt

Inga-Lill Ragnar mot Haninge kommun

Under våren 2021 anlitade Inga-Lill och Bo Ragnar en specialist för att uppföra ett attefallshus på sitt sommarställe. Huset skulle göra det möjligt för barn och barnbarn att sova över, men när huset stod klart upptäcktes att entreprenören av misstag placerat det 34 centimeter för nära tomtgränsen. Haninge kommun beslutade därför att attefallshuset, som paret investerat över en miljon kronor i, skulle rivas. ”Kommunens beslut är olagligt och måste nu upphävas av mark- och miljödomstolen”, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa.