Våra rättsfall

Här hittar du rättsfallen som Centrum för rättvisa driver. Du kan sortera dem efter rättsområde genom länkarna nedan.

Familjen Burston mot staten

Under tio års tid innehöll svensk lagstiftning regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få sitt föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet. Makarna Anna och Debbie Burston och deras barn Holly, Jack och John är en av de hundratals familjer som drabbades av den diskriminerande lagen. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten.

Miclin George mot staten

Fembarnsmamman Miclin George drogs in i en rättsprocess mot staten när Kronofogden felaktigt utmätte hennes bil för en annan persons skulder. Trots att hon vann mot staten i domstol ville Skatteverket, som företrädde staten, inte ersätta hennes rättegångskostnader. Idag slog Högsta domstolen fast att Miclin George har rätt till ersättning för sina kostnader med stöd av grundlagen. Det vägledande beslutet, som fått namnet ”Bilen i Borås”, stärker enskildas möjligheter att anlita jurist för att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut i domstol.

Tommie och Lena Dahlström mot Vellinge kommun

Vellinge kommun har ställt ett trettiotal småhusägare inför ett olagligt ultimatum: ge bort en del av din tomt till kommunen eller få avslag på din bygglovsansökan. I avtalen som kommunen pressade fram tvingades småhusägarna dessutom att betala för att ge bort sin egen mark. Makarna Tommie och Lena Dahlström i Höllviken hör till de drabbade. Med hjälp av Centrum för rättvisa tog de fallet till domstol och krävde ersättning från kommunen. Hösten 2020 fälldes Vellinge kommun av Malmö tingsrätt för rättsstridigt tvång och tvingades att betala skadestånd till makarna Dahlström.

Rauha och Rudolf Karlsson mot staten

Rauha och Rudolf Karlsson ville bygga en liten bastu på sin fritidsfastighet och beviljades strandskyddsdispens av kommunen. Men när länsstyrelsen i Stockholm bestämde sig för att granska ärendet blev det liggande i närmare tre års tid. Efter att Rauha och Rudolf Karlsson stämt staten i domstol har staten erkänt att den långa väntetiden utgör ett brott mot rätten till prövning inom skälig tid. Staten går därför med på att betala skadestånd till makarna Karlsson. Fallet kan få betydelse för andra personer som också har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning.

Muhammad Irfan mot staten

Doktoranden Muhammad Irfan var ett fåtal experiment från att vara klar med sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet när Migrationsverket beslutade sig för att utvisa honom ur Sverige. Orsaken var att en del av hans forskning hade utförts vid ett universitet i USA. Enligt Migrationsverket kan bara forskning som gjorts i Sverige tillgodoräknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. I en vägledande dom som får stor betydelse för internationellt forskningssamarbete har Migrationsöverdomstolen gett Muhammad Irfan rätt och upphävt Migrationsverkets utvisningsbeslut.

Boende i Folkesta mot Eskilstuna kommun

Eskilstuna kommuns planbeslut omvandlade bostadsområdet Folkesta till en spökstad. De fyra fastighetsägare som med hjälp av Centrum för rättvisa begärde skadestånd vid Eskilstuna tingsrätt träffade i oktober 2019 en överenskommelse med kommunen. Överenskommelsen innebär att de boende överlåter sina fastigheter till kommunen och att den pågående rättsprocessen avslutas. De boende får under en övergångsperiod på två år bo kvar i området för att kunna ordna med nytt boende.

Henrik Gustavsson mot Byggnads

År 2006 krossade Byggnads Henrik Gustavssons företag med olagliga stridsåtgärder. Sedan dess har han med Centrum för rättvisas hjälp drivit en uppmärksammad process för att få rätt mot fackförbundet. Henrik Gustavsson vann en viktig delseger i målet 2015 när Högsta domstolen i en s.k. mellandom slog fast att ett fackförbund under vissa omständigheter kan hållas ansvarigt för stridsåtgärder som kränker enskildas rättigheter enligt Europakonventionen. Under våren 2019 konstaterade Svea hovrätt också att Byggnads åtgärder hade kränkt företagets rättigheter. Trots det så avslog hovrätten Henrik Gustavssons talan och förpliktade honom att betala Byggnads rättegångskostnader med tre miljoner kronor. Hovrättens dom blev slutlig och vann laga kraft sedan Högsta domstolen beslutat att inte pröva fallet.

Ali Omumi mot Migrationsverket

Migrationsverket satt i system att hindra utvisade arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige – med hänvisning till en påhittad regel som saknar stöd i lagen. En av de drabbade är ingenjören Ali Omumi, som utvisades på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Han hindras nu från att komma tillbaka till Sverige och sitt arbete på ABB. Centrum för rättvisa hjälper Ali Omumi att ta fallet till domstol. Idag skriver dessutom Centrum för rättvisa tillsammans med ABB:s vd på DN Debatt om hur Migrationsverkets godtycke skapar en rättsosäkerhet som inte bara skadar arbetskraftsinvandrare utan också Sverige som land.

Andrei Myslivets mot Migrationsverket

Migrationsöverdomstolen har 15 maj 2018 bestämt att Centrum för rättvisas klient Andrei Myslivets ska beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av arbete. Andrei får därmed rätt mot Migrationsverket som ansåg att han skulle utvisas på grund av påstådda semester- och lönebrister. Migrationsöverdomstolen slår fast att Andreis anställningsvillkor vid en helhetsbedömning har uppfyllt lagens krav. Domen är vägledande och kommer att få betydelse för ett stort antal arbetskraftsinvandrare som riskerar utvisning i liknande fall.

Connie Dickinson mot Mälardalens högskola

Utländska studenter som betalar studieavgift för att få läsa vid svenska universitet och högskolor har inte bara skyldigheter gentemot lärosätet, utan också rättigheter. Bristande utbildningskvalitet kan utgöra avtalsbrott som ger studenten rätt till ersättning. Det slog Högsta domstolen fast i en unik dom våren 2018.

Allan Eliasson mot staten

Allan Eliasson fråntogs felaktigt sitt svenska medborgarskap och gjordes därigenom statslös från 8 års ålder, i 23 års tid. Men när Allan ansökte om skadestånd ansåg staten att större delen av den 23 år långa kränkningen var preskriberad och att han inte kunde tillerkännas mer än 100 000 kronor. Efter att tingsrätten och hovrätten tillerkänt Allan 150 000 kronor överklagade staten till Högsta domstolen för att få ersättningen sänkt och för att få fastslaget att större delen av ersättningen skulle anses preskriberad. I mars 2018 meddelade Högsta domstolen dom i målet, där domstolen slår fast att Allan tillerkänns 150 000 kronor och att ingen del av hans anspråk är preskriberat.