Våra rättsfall

Här hittar du rättsfallen som Centrum för rättvisa driver. Du kan sortera dem efter rättsområde genom länkarna nedan.

Boende i Folkesta mot Eskilstuna kommun

Eskilstuna kommuns planbeslut omvandlade bostadsområdet Folkesta till en spökstad. De fyra fastighetsägare som med hjälp av Centrum för rättvisa begärde skadestånd vid Eskilstuna tingsrätt träffade i oktober 2019 en överenskommelse med kommunen. Överenskommelsen innebär att de boende överlåter sina fastigheter till kommunen och att den pågående rättsprocessen avslutas. De boende får under en övergångsperiod på två år bo kvar i området för att kunna ordna med nytt boende.

Henrik Gustavsson mot Byggnads

År 2006 krossade Byggnads Henrik Gustavssons företag med olagliga stridsåtgärder. Sedan dess har han med Centrum för rättvisas hjälp drivit en uppmärksammad process för att få rätt mot fackförbundet. Henrik Gustavsson vann en viktig delseger i målet 2015 när Högsta domstolen i en s.k. mellandom slog fast att ett fackförbund under vissa omständigheter kan hållas ansvarigt för stridsåtgärder som kränker enskildas rättigheter enligt Europakonventionen. Under våren 2019 konstaterade Svea hovrätt också att Byggnads åtgärder hade kränkt företagets rättigheter. Trots det så avslog hovrätten Henrik Gustavssons talan och förpliktade honom att betala Byggnads rättegångskostnader med tre miljoner kronor. Hovrättens dom blev slutlig och vann laga kraft sedan Högsta domstolen beslutat att inte pröva fallet.

Ali Omumi mot Migrationsverket

Migrationsverket satt i system att hindra utvisade arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige – med hänvisning till en påhittad regel som saknar stöd i lagen. En av de drabbade är ingenjören Ali Omumi, som utvisades på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Han hindras nu från att komma tillbaka till Sverige och sitt arbete på ABB. Centrum för rättvisa hjälper Ali Omumi att ta fallet till domstol. Idag skriver dessutom Centrum för rättvisa tillsammans med ABB:s vd på DN Debatt om hur Migrationsverkets godtycke skapar en rättsosäkerhet som inte bara skadar arbetskraftsinvandrare utan också Sverige som land.

Andrei Myslivets mot Migrationsverket

Migrationsöverdomstolen har 15 maj 2018 bestämt att Centrum för rättvisas klient Andrei Myslivets ska beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av arbete. Andrei får därmed rätt mot Migrationsverket som ansåg att han skulle utvisas på grund av påstådda semester- och lönebrister. Migrationsöverdomstolen slår fast att Andreis anställningsvillkor vid en helhetsbedömning har uppfyllt lagens krav. Domen är vägledande och kommer att få betydelse för ett stort antal arbetskraftsinvandrare som riskerar utvisning i liknande fall.

Connie Dickinson mot Mälardalens högskola

Utländska studenter som betalar studieavgift för att få läsa vid svenska universitet och högskolor har inte bara skyldigheter gentemot lärosätet, utan också rättigheter. Bristande utbildningskvalitet kan utgöra avtalsbrott som ger studenten rätt till ersättning. Det slog Högsta domstolen fast i en unik dom våren 2018.

Allan Eliasson mot staten

Allan Eliasson fråntogs felaktigt sitt svenska medborgarskap och gjordes därigenom statslös från 8 års ålder, i 23 års tid. Men när Allan ansökte om skadestånd ansåg staten att större delen av den 23 år långa kränkningen var preskriberad och att han inte kunde tillerkännas mer än 100 000 kronor. Efter att tingsrätten och hovrätten tillerkänt Allan 150 000 kronor överklagade staten till Högsta domstolen för att få ersättningen sänkt och för att få fastslaget att större delen av ersättningen skulle anses preskriberad. I mars 2018 meddelade Högsta domstolen dom i målet, där domstolen slår fast att Allan tillerkänns 150 000 kronor och att ingen del av hans anspråk är preskriberat.

Danyar Mohammed mot Migrationsverket

I december 2017 kom den vägledande domen som inte bara Danyar och tusentals andra arbetskraftsinvandrare hade väntat på, utan också arbetsgivarna och politikerna. Domen gav Danyar rätt och Migrationsverket fel. Migrationsverket ska göra en helhetsbedömning när myndigheten tittar på̊ om arbetskraftsinvandrare har haft tillräckligt bra villkor för att få förlängt arbetstillstånd och därmed få stanna i Sverige.

Oleksandr Shpak & Altrim Beqiri mot Migrationsverket

Programmerarna Oleksandr och Altrim på IT-företaget Softwerk i Växjö har bra anställningsvillkor och arbetsgivaren har kollektivavtal. Trots det beslutade Migrationsverket att Oleksandr och Altrim skulle utvisas – på grund av ett missförstånd med platsannonserna. Migrationsdomstolen upphävde besluten och återförvisade målen till Migrationsverket som tillslut beviljade dem förlängda uppehålls- och arbetstillstånd.

Tayyab Shabab mot Migrationsverket

Tayyab Shababs fall har blivit en symbol för Migrationsverkets orimliga utvisningar av utländsk arbetskraft. En oenig migrationsdomstol fann att Tayyab Shabab skulle utvisas på grund av att hans tidigare arbetsgivare missat att ansluta honom till företagets tjänstepensionsförsäkring. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tayyab Shabab till Migrationsöverdomstolen, men efter flera års kamp mot Migrationsverket valde Tayyab Shabab tillslut att lämna Sverige.

Stefan Nilsson m.fl. mot Kommunal och SLA

Sex trädgårdsanläggare i Bjuv och Helsingborg har skickat stämningsansökningar till Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, och Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal. De har tvingats betala granskningsavgifter till Kommunal, trots att de inte varit medlemmar. Nu begär de pengarna tillbaka och skadestånd för intrånget i deras rättigheter i Europakonventionen. Hovrätten ska nu pröva målet genom mellandom.