• Hem
  • Våra rättsfall

Våra rättsfall

Här hittar du rättsfallen som Centrum för rättvisa driver. Du kan sortera dem efter rättsområde genom länkarna nedan.

Rättssäkerhet

Äganderätt

Yrkes- och näringsfrihet

Personlig integritet

Europadomstolen

Likabehandling

Föreningsfrihet

Yttrandefrihet
Rättssäkerhet

Kent Östergård mot RISE Research Institutes of Sweden (RISE)

Kent Östergård hade varit certifierad energiexpert i tio år, men när han skulle förnya certifieringen fick han oväntat avslag. Beslutet drog undan mattan för hans företag och innebar i praktiken ett yrkesförbud. Trots det bestämde Kammarrätten i Jönköping att han inte hade någon rätt att försvara sig mot beslutet i domstol. Högsta förvaltningsdomstolen tog inte upp fallet till prövning vilket innebär att kammarrättens dom står fast. ”Ett bevis på att rätten till domstolsprövning inte fungerar i Sverige. Det borde vara självklart att man får överklaga beslut som sätter stopp för ens yrkesutövning”, säger Elsa Haggård, jurist vid Centrum för rättvisa.
Yrkes- och näringsfrihet

Shahram Soltani mot Livsmedelsverket

I en liten fabrik i Småland drömde entreprenören Shahram Soltani om att återuppväcka den anrika persiska vintraditionen, som varit bannlyst i Iran sedan 1979. Efter att ha ordnat med alla tillstånd gjorde hans drycker succé hos Systembolaget och bland internationella vinkännare. Men då beslutade Livsmedelsverket att förbjuda produkterna. Enligt Livsmedelsverket fick Shahram Soltani inte kalla sina produkter för vin – och inte för något annat heller – eftersom vindruvorna odlats utanför EU.
Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Shahram Soltani till förvaltningsrätten och gjorde gällande att förbudet stred mot den grundlagsskyddade näringsfriheten. I juli 2024 valde förvaltningsrätten att bifalla överklagandet och upphäva förbudet mot Shahram Soltanis företag. ”En seger för Shahram Soltani”, säger Fredrik Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa.
Rättssäkerhet

Krzysztof Janiak mot staten

När Krzysztof Janiak vann mot Skatteverket i förvaltningsdomstol nekades han ersättning för sina advokatkostnader. Efter att han stämt staten i Stockholms tingsrätt har Justitiekanslern gått med på att betala rättegångskostnaderna med stöd av rätten till rättvis rättegång. ”För första gången ger rätten till rättvis rättegång ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål. Det här är ett viktigt steg för att förbättra enskildas möjligheter att anlita ombud för att tillvarata sina rättigheter mot felande myndigheter, men lagstiftaren måste fortfarande agera”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.
Rättssäkerhet

Sylvie mot staten

Trots att Sylvie vann mot Skatteverket i Högsta förvaltningsdomstolen tvingades hon betala för sin advokat ur egen ficka. För att få ersättning hänvisades hon till att inleda en ny rättegång mot staten i allmän domstol. Men handläggningen drog ut på tiden och Sylvie valde därför att ingå en förlikning med staten. ”Fallet visar problemet med att enskilda tvingas föra dubbla processer för att gå skadefria när myndigheterna gör fel”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.
Europadomstolen

Ola Hjelm mot Sverige

Under fyra års tid hindrade myndigheterna Ola Hjelm från att bebygga sin fastighet i Norrtälje. Detta trots att det var uppenbart att det inte behövdes strandskydd på fastigheten. Ola Hjelm har under många års tid drivit rättsprocesser i olika instanser. Till slut fick han dispens för att bygga sitt hus, men har därefter nekats upprättelse och kompensation av svenska domstolar. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände han sig därefter till Europadomstolen för att stärka egendomsskyddet i Sverige. Europadomstolen beslutade dock att inte ta upp målet till prövning.
Europadomstolen

Samir Sabri mot Sverige

Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor. 30 år senare fick han resning och friades från alla misstankar. Trots att den ursprungliga brottmålsprocessen präglades av allvarliga rättssäkerhetsbrister har staten vägrat att ersätta Samir för den felaktiga domen. Med hjälp av Centrum för rättvisa tog han sitt fall till Europadomstolen.
Yrkes- och näringsfrihet

Chaitanya Tellapragadas dotter mot Migrationsverket

Forskaren Chaitanya Tellapragada bor i Sverige tillsammans med sin familj och är verksam vid Karolinska Institutet i Stockholm. När hans yngsta dotter föddes i oktober 2021 beslutade Migrationsverket att utvisa henne för att hennes ansökan om uppehållstillstånd inte lämnats in ”före inresan” i Sverige – trots att hon är född här. Centrum för rättvisa hjälpte Chaitanya att överklaga beslutet och därefter följde en utdragen process. Under processens gång beviljades Chaitanya permanent uppehållstillstånd, och dottern beviljades därefter uppehållstillstånd på den grunden.

Personlig integritet

Teddy Bondefalk mot Region Stockholm

När Teddy Bondefalk under våren 2011 opererades vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm utfördes en annan operation än den han fått information om och samtyckt till. Teddy Bondefalk skadades allvarligt efter ingreppet och har idag behov av assistans dygnet runt för att klara sin dagliga livsföring. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han stämt Region Stockholm i domstol och begärt skadestånd för att hans grundlagsskyddade rätt till fysiskt självbestämmande har kränkts. Fallet är unikt då det är första gången som en domstol prövar om en planerad vårdåtgärd som skett utan samtycke kan leda till skadestånd.
Europadomstolen

Centrum för rättvisa mot Sverige (FRA-målet)

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att övervaka enskildas mobiltelefoner, e-post och annan privat kommunikation som sker via internet i syfte att kartlägga yttre hot mot landet. Den 25 maj 2021 meddelade Europadomstolen sin dom i vilken det konstaterades att den svenska FRA-lagen inte uppfyller Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten. Domen innebär att den svenska lagstiftningen måste ses över och blir vägledande även för andra europeiska länder som använder sig av hemlig massövervakning.
Europadomstolen

Matilda mot Sverige

Ystads kommun har utan motivering hindrat 20-åriga Matilda från att träffa sina yngre syskon, som är omhändertagna enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Enligt LVU får kommunens beslut inte överklagas. I en principiellt viktig dom har Kammarrätten i Göteborg i Matildas fall slagit fast att överklagandeförbudet strider mot Europakonventionen. Men när fallet sedan togs upp till prövning godtog domstolarna kontaktbegränsningarna utan att göra en självständig och oberoende prövning av socialnämndens skäl för beslutet. Matilda tog därför sitt fall till Europadomstolen, som i mars 2023 valde att inte ta upp fallet till prövning.
Äganderätt

Marie-Louise Grettve mot staten

Salems kommun förstörde infarten till Marie-Louise Grettves hus I samband med ett vägarbete. Kommunen vägrade sedan att återställa infarten och hon tvingades inleda en rättsprocess. Men processen drog ut på tiden så pass mycket att ärendet hann preskriberas, och tvisten mot kommunen löstes aldrig. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Marie-Louise Grettve stämt staten för att hennes rätt till domstolsprövning åsidosatts.
Rättssäkerhet

Katarina och Svante Henryson mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av de som drabbats är yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Förvaltningsrätten gav Katarina och Svante Henryson rätt mot Tillväxtverket och fann att det var fel av myndigheten att återkräva korttidsstödet. Domen överklagades av Tillväxtverket till Kammarrätten i Stockholm, som gick på myndighetens linje.