Betänkandet utgör en del av regeringens så kallade kameraoffensiv. Kameraoffensiven består av fyra delar som bland annat ska ge Polismyndigheten förutsättningar att använda sig av ansiktsigenkänning i realtid, automatisk avläsning av registreringsskyltar, direktåtkomst till trafikkameror samt femdubbla antalet kameror till utgången av 2024.
Idag gäller som huvudregel ett krav på tillstånd för att aktörer som bedriver offentlig verksamhet ska få bedriva kamerabevakning på platser dit allmänheten har tillträde. I det nu aktuella betänkandet förslås att tillståndskravet avskaffas helt.
Centrum för rättvisa konstaterar att avskaffandet av tillståndskravet innebär förhöjda risker för enskildas rättigheter, bland annat då den som bedriver kamerabevakningen själv ska göra bedömningen om bevakningen är tillåten eller inte.
Centrum för rättvisa har granskat förslaget och har sammanfattningsvis följande synpunkter på betänkandet.
- Den samlade effekten av den så kallade kameraoffensiven är svår att överblicka ur ett integritetsperspektiv då lagförslagen behandlas i flera parallella utredningar. Eftersom ingen utredning har en helhetssyn emotser Centrum för rättvisa att Justitiedepartementet säkerställer att riskerna för enskildas rättigheter som de olika förslagen sammantaget medför analyseras och bedöms i förhållande till Europakonventionens, EU-rättens och grundlagens krav i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
- Avskaffandet av tillståndskravet, som i sin tur innebär att möjligheten till domstolsprövning försvinner, bör kompenseras med en skyldighet att anmäla kamerabevakning till IMY. Detta för att IMY ska få en helhetsbild av den pågående kamerabevakningen i Sverige och för att myndigheten ska kunna utföra sitt tillsynsuppdrag på ett effektivt sätt.
Läs betänkandet här.
Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.