I en rapport som Centrum för rättvisa publicerar idag frågade en av de anställda 322 myndigheter vad de vet om henne. Sammanlagt fick hon 4 239 sidor med information. Samtidigt visar granskningen att kommersiella företag dammsuger myndighetssverige på den enorma mängd information om enskilda som finns hos myndigheterna. En ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data träder i kraft den 1 augusti i år och ska göra det ännu enklare att få informationen i elektroniskt format för att kunna bearbeta den vidare.
– Ofta förknippar vi insamling av personuppgifter med sociala medie-jättarnas kartläggning av vad vi gör på internet. Men i min granskning har jag sett att personuppgifter också i stor utsträckning hämtas från myndigheter för att användas i kommersiella verksamheter. Det saknas en diskussion om hur det här förhåller sig till skyddet för den personliga integriteten, säger Natalie Staff, jurist vid Centrum för rättvisa och författare till den rapport som publiceras idag.
Myndigheter samlar in och förvarar mycket information om enskilda. Ofta sker det utan enskildas medverkan eller kännedom, och ibland rent av mot deras vilja. Att myndigheter behandlar information om oss är viktigt för att de ska kunna utföra sitt uppdrag. Likaså är det viktigt att var och en har rätt att få del av myndigheternas handlingar med stöd av offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen fyller sedan lång tid en viktig funktion i vår demokrati eftersom den gör det möjligt att granska myndigheter och offentlig maktutövning.
Av Centrum för rättvisas granskning framkommer däremot att offentlighetsprincipen inte bara används för att granska hur myndigheterna utför sitt uppdrag. Den används också i stor utsträckning av andra för att komma åt personuppgifter som senare kan användas i kommersiell verksamhet. Det rör sig exempelvis om företag som säljer riktad reklam och publicerar information om enskilda i sökbara databaser på internet.
Riksdagen beslutade nyligen om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data som träder i kraft den 1 augusti. Den implementerar ett EU-direktiv, det så kallade Öppna data-direktivet, som kommer göra det enklare att digitalt få del av information som finns hos myndigheterna för att kunna vidareutnyttja denna. Det kan stärka offentlighetsprincipen, men att information blir mer lättillgänglig innebär också ökade risker för den personliga integriteten.
Av de 468 myndigheter som Centrum för rättvisa granskat lämnar majoriteten regelbundet ut information för kommersiella ändamål. Det sker både med stöd av offentlighetsprincipen och genom att myndigheter lämnar ut uppgifter automatiserat direkt ur sina databaser. Enskilda vars uppgifter förekommer i de handlingar som lämnas ut kan inte påverka eller överblicka vem som tar del av uppgifterna eller vad de används till. I det avseendet finns en konflikt mellan den personliga integriteten – vår rätt att själva styra över vilken information om oss som vi vill dela med andra – och offentlighetsprincipen.
– Det ständigt stigande kommersiella värdet av personuppgifter, ny teknik som gör det enkelt att analysera stora mängder data och ökad digital tillgång till myndigheternas arkiv gör att det krävs nya överväganden om hur offentlighetsprincipen i framtiden ska förhålla sig till den personliga integriteten, avslutar Natalie Staff.
Läs rapporten här.