Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor och låstes felaktigt in på ett psykiatriskt sjukhus. När han 30 år senare fick resning och friades från alla misstankar nekades han skadestånd av staten för det felaktiga frihetsberövandet. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir staten för att få skadeståndsfrågan prövad i domstol. Efter att ha vunnit i hovrätten i juli 2021 har Högsta domstolen idag avslagit hans ersättningsanspråk.
– Den viktigaste upprättelsen fick jag när jag blev frikänd, men det kommer alltid vara ett öppet sår att staten inte tagit sitt fulla ansvar för det som hände, säger Samir.
Idag har Högsta domstolen meddelat dom i Fallet Samir och avslagit hans ersättningsanspråk. Enligt Högsta domstolen har Samir själv orsakat frihetsberövandet genom att felaktigt erkänna brottet. Trots att staten inte har ifrågasatt att Samirs erkännande var framtvingat under hot, anser Högsta domstolen att utredningen inte ger stöd för att Samir tvingats till sitt handlande genom våld eller allvarligt hot. Eftersom anspråket skulle avslås redan på den grunden ansåg Högsta domstolen att det saknades anledning att pröva statens invändning om preskription.
Ett justitieråd var skiljaktigt och ansåg att Samir hade rätt till ersättning med 1,4 miljoner kronor. Justitierådet ansåg att något egentligt frivilligt agerande knappast förelåg eftersom Samir var 15 år när han erkände under mycket stark press från en nära anhörig. Erkännandet skulle inte heller ha lagts till grund för en fällande dom utan klar stödbevisning. Anspråket ansågs därutöver inte vara preskriberat.
Bakgrund
Fallet Samir har sin början i maj 1986 när Samirs styvmor mördades i deras hem. Samir, som då var 15 år gammal, blev vittne till mordet och tvingades sedan av en nära anhörig att ta på sig ansvaret för brottet. Den polisutredning som följde innehöll stora brister och några åtgärder för att kontrollera om Samirs erkännande var riktigt vidtogs aldrig. Samir dömdes sedan för mordet trots att det saknades utredning som bekräftade hans erkännande. Ungefär 30 år senare beviljades han resning och friades från alla misstankar.
Personer som har varit felaktigt frihetsberövade har normalt rätt till ersättning av staten. Men när Samir begärde ersättning hos Justitiekanslern efter den friande domen nekades han ersättning med motiveringen att hans anspråk har preskriberats, eftersom händelsen ligger mer än tio år tillbaka i tiden. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir staten och begärde ersättning för den tid som han varit felaktigt frihetsberövad.
Under rättegången hävdade staten att Samir inte heller skulle ha rätt till ersättning för att han själv orsakat frihetsberövandet. Detta trots att staten inte ifrågasatte att hans erkännande var framtvingat under hot från den verkligen gärningspersonen i direkt anslutning till mordet.
I en dom i juni 2020 kom Stockholms tingsrätt fram till att Samirs anspråk på ersättning inte hade preskriberats. Men tingsrätten avslog ändå hans begäran om ersättning. Enligt tingsrätten hade Samir själv orsakat frihetsberövandet genom att felaktigt ta på sig ansvaret. I juli 2021 ändrade Svea hovrätt tingsrättens dom och tillerkände Samir skadestånd med 1,2 miljoner kronor. Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten att det felaktiga erkännandet inte gjorde att skadeståndet föll bort, eftersom erkännandet var framtvingat under hot. Men idag har Högsta domstolen alltså avslagit Samir Sabris begäran om skadestånd.
– Samir Sabri förtjänade den här upprättelsen och det är tråkigt att han inte fick den. Det är också synd att Högsta domstolen inte prövade och gav någon vägledning i frågan om preskription, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Samir Sabri tillsammans med juristerna Lisa Greene, Alexander Ottosson och Erica Wide.
Läs Högsta domstolens dom här.
Läs mer om fallet här.
Kontakt
Fredrik Bergman Evans
Chef för Centrum för rättvisa