Fredrik Bergman Evans

Chef för Centrum för rättvisa

Foto: Stefan Tell

Arbetslivserfarenhet

  • Chef för Centrum för rättvisa, 2018–
  • Chefsjurist, Centrum för rättvisa, 2016–2017
  • Hovrättsassessor, Svea hovrätt, 2011–2016
  • Jurist, Centrum för rättvisa, 2010–2011
  • Tingsnotarie, Stockholms tingsrätt, 2008–2010
  • Forskningsstipendiat, Centrum för rättvisa, 2007–2008
  • Biträdande jurist, Linklaters Advokatbyrå, 2006–2007

Utbildning

  • Jur.kand., Uppsala universitet, 2006
  • LL.M., Harvard Law School, 2014

Rättsfall med Fredrik Bergman Evans

Sylvie mot staten

I mars 2022 beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att Sylvie inte kunde få ersättning för de rättegångskostnader hon haft för att få rätt mot Skatteverket i ett förvaltningsmål, trots att en sådan rätt kan följa av grundlagens bestämmelse om rättvis rättegång (HFD 2022 ref. 10). I stället hänvisades hon till att begära skadestånd för sina kostnader i ett nytt förfarande mot staten. Högsta förvaltningsdomstolen avvek därmed från den tolkning av grundlagens bestämmelse om rättvis rättegång som Högsta domstolen har gjort sedan 2015. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer Sylvie nu staten i tingsrätt för att få sina rättegångskostnader ersatta och för att få klarhet i hur sådana anspråk ska hanteras framöver.

Samir Sabri mot Sverige

Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor. 30 år senare fick han resning och friades från alla misstankar. Trots att den ursprungliga brottmålsprocessen präglades av allvarliga rättssäkerhetsbrister har staten vägrat att ersätta Samir för den felaktiga domen. Med hjälp av Centrum för rättvisa tar han nu sitt fall till Europadomstolen.

Centrum för rättvisa mot Sverige (FRA-målet)

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att övervaka enskildas mobiltelefoner, e-post och annan privat kommunikation som sker via internet i syfte att kartlägga yttre hot mot landet. Den 25 maj 2021 meddelade Europadomstolen sin dom i vilken det konstaterades att den svenska FRA-lagen inte uppfyller Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten. Domen innebär att den svenska lagstiftningen måste ses över och blir vägledande även för andra europeiska länder som använder sig av hemlig massövervakning.

Felicia Hogrell mot Sveriges Lantbruksuniversitet

Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att ha vidtagit olagliga yttrandefrihetsrepressalier mot veterinärstudenten Felicia Hogrell. JO uttalar att statliga lärosäten inte får ingripa mot studenter för att de använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Ändå utsattes Felicia Hogrell för repressalier av SLU efter att hon i två uppmärksammade debattartiklar i Expressen kritiserat metoder för svensk grisslakt. JO:s beslut kommer att bli vägledande för svenska högskolor och universitet i frågan om studenters yttrandefrihet.

Tiptapp mot Stockholms stad

I september 2018 förbjöd Stockholms stad delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter att enskilda hjälper varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp beslutet och under våren 2020 gav mark- och miljödomstolen Tiptapp rätt och upphävde kommunens förbud. Kommunen överklagade dock domen till Mark-och miljööverdomstolen. Dom väntas under hösten 2021.

Ali Omumi mot Migrationsverket

Migrationsverket satt i system att hindra utvisade arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige – med hänvisning till en påhittad regel som saknar stöd i lagen. En av de drabbade är ingenjören Ali Omumi, som utvisades på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Han hindras nu från att komma tillbaka till Sverige och sitt arbete på ABB. Centrum för rättvisa hjälper Ali Omumi att ta fallet till domstol. Idag skriver dessutom Centrum för rättvisa tillsammans med ABB:s vd på DN Debatt om hur Migrationsverkets godtycke skapar en rättsosäkerhet som inte bara skadar arbetskraftsinvandrare utan också Sverige som land.

Connie Dickinson mot Mälardalens högskola

Utländska studenter som betalar studieavgift för att få läsa vid svenska universitet och högskolor har inte bara skyldigheter gentemot lärosätet, utan också rättigheter. Bristande utbildningskvalitet kan utgöra avtalsbrott som ger studenten rätt till ersättning. Det slog Högsta domstolen fast i en unik dom våren 2018.