Högsta domstolen: Staten behöver inte betala dröjsmålsränta till pensionär som fick vänta på sina pengar från Kronofogden

Av 2022-03-03 Aktuellt

Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. I en dom idag konstaterar Högsta domstolen att Kronofogden inte behöver betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar. Två justitieråd är skiljaktiga och anser att Lars Erik Larsson har rätt till ränta.

– Det är klart jag är besviken på Högsta domstolens dom. Alla andra som dröjer med en betalning måste betala ränta. Jag tycker att det borde gälla även Kronofogden, säger Lars Erik Larsson.

Lars Erik Larsson tvingades vänta i mer än ett halvår på sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. Orsaken är att Kronofogden under flera år haft stora brister i hanteringen av människors pengar. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Lars Erik Larsson staten i domstol och begärde ersättning i form av dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden inte betalade ut hans pengar i tid.

Statens uppfattning är att myndigheter inte behöver följa räntelagen och att enskilda som drabbas av sena utbetalningar i stället får begära skadestånd av myndigheten. Det är dock svårt för enskilda att bevisa vilken skada som en myndighets betalningsdröjsmål har orsakat, vilket innebär att skadestånd som huvudregel inte utgår.

Stockholms tingsrätt gjorde bedömningen att Kronofogden inte behöver följa räntelagen men när Svea hovrätt prövade fallet i januari 2021 kom domstolen till motsatt slutsats. Enligt hovrätten talade starka ändamålsskäl för att dröjsmålsränta ska utgå i en situation som den aktuella.

Staten överklagade hovrättens dom till Högsta domstolen som nu går på statens linje. Högsta domstolen konstaterar att utgångspunkten är att den enskildes rätt till kompensation vid sena myndighetsutbetalningar tillgodoses genom skadestånd och inte genom dröjsmålsränta. Enligt domstolen skulle det få långtgående konsekvenser om myndigheter måste följa räntelagen. Två av justitieråden är dock skiljaktiga och anser att en tillämpning av räntelagen framstår som både rimlig och ändamålsenlig.

Högsta domstolen återförvisar nu målet till Svea hovrätt för prövning av om Lars Erik Larsson i stället har rätt till skadestånd.

– Högsta domstolens dom innebär att det även framöver kommer vara svårt för enskilda att få någon kompensation när myndigheter är i betalningsdröjsmål. Nu återstår att se om Lars Erik Larsson i stället kan få kompensation genom skadestånd i hovrätten, säger juristen Erik Scherstén, som tillsammans med Erica Wide företräder Lars Erik Larsson.

Kontakt: Erik Scherstén, 073-373 08 53 / erik.schersten@centrumforrattvisa.se

Läs Högsta domstolens dom här.

Läs mer om fallet här.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!