Högsta förvaltningsdomstolen djupt oenig om rättegångskostnader – “kan stå i strid med rätten till en rättvis rättegång”

Av 2022-03-04 Aktuellt

Högsta förvaltningsdomstolen har i dag kommit fram till att enskilda som behöver anlita jurist för att överklaga ett felaktigt myndighetsbeslut inte kan få ersättning för sina rättegångskostnader i förvaltningsprocessen, trots att detta kan stå i strid med rätten till en rättvis rättegång. Högsta förvaltningsdomstolen anser i stället att enskilda som haft kostnader ska begära skadestånd av staten. Sex av femton justitieråd är skiljaktiga och anser att majoritetens bedömning kan stå i strid med grundlagen.

–  Att gå skadeståndsvägen för att få kompensation för rättegångskostnader är inte något realistiskt alternativ för den enskilde. Högsta förvaltningsdomstolens beslut befäster den ojämlikhet som finns i förvaltningsprocessen och som gör att det krävs en tjock plånbok för att kunna försvara sina rättigheter på ett effektivt sätt, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Huvudregeln i förvaltningsmål är att enskilda som överklagar myndighetsbeslut till domstol får göra detta på egen bekostnad, även i fall där myndigheten haft fel. Detta har medfört att enskilda som inte har råd med jurist ofta hamnar i ett underläge mot de resursstarka myndigheterna. Men på senare tid har såväl Högsta domstolen som Europadomstolen bedömt att en sådan ordning kan vara oförenlig med den grundläggande rätten till en rättvis rättegång.

I det aktuella fallet begärde Centrum för rättvisas klient ersättning för sina rättegångskostnader efter att ha vunnit i Högsta förvaltningsdomstolen i en process mot Skatteverket rörande ett namnbyte. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade därefter att i dess helhet (plenum) pröva om en enskild kan ha rätt till ersättning för sina rättegångskostnader.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar i sitt beslut att det kan uppkomma situationer där det inte är förenligt med rätten till en rättvis rättegång att den enskilde inte kan få ersättning för sina rättegångskostnader. Den frågan kan dock enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte prövas inom ramen för förvaltningsmålet och ska därför avvisas. En annan ordning ankommer på lagstiftaren att besluta om. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar den enskilde till att i stället begära skadestånd av staten för att få ersättning för sina rättegångskostnader – något som riskerar att bli både kostsamt och tidskrävande för den enskilde.

Sex justitieråd var skiljaktiga och anförde att majoritetens modell för hur ersättningsanspråk ska hanteras allvarligt försvårar för enskilda att tillvarata sin rätt. Att kräva skadestånd är enligt minoriteten i de allra flesta fall inte ett realistiskt alternativ för den enskilde. Sammantaget anser minoriteten att majoritetens modell “kan stå strid med rätten till en rättvis rättegång” och “snarare motverkar än främjar rätten till en rättvis rättegång”.

– Vi har nu en ordning där enskilda som drabbas av felaktiga myndighetsbeslut måste driva dubbla processer för att fullt ut kunna tillvarata sina rättigheter. Det är en ohållbar ordning som inte är förenlig med rätten till en rättvis rättegång. Jag är övertygad om att sista ordet inte är sagt i den här frågan, avslutar Fredrik Bergman.

Centrum för rättvisas jurister Alexandra Loyd, Erik Scherstén och Erica Wide har varit ombud i målet.

Kontakt: Fredrik Bergman, 070-821 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

Läs Högsta förvaltningsdomstolens beslut här.

Läs mer om fallet här.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!