Lars Erik Larsson mot staten

Pensionären Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i över ett halvår på att få sina pengar av Kronofogden, trots att lagen säger att utbetalning måste ske inom två veckor. I en principiellt viktig dom har Svea hovrätt slagit fast att Kronofogdens dröjsmål varit olagligt och att Lars Erik Larsson har rätt till dröjsmålsränta. Domen kan få betydelse för andra som fått vänta på utbetalningar från myndigheter.

– För mig har det hela tiden känts som en självklarhet att Kronofogden precis som alla andra ska betala ränta vid sena betalningar. Jag är väldigt glad för att hovrätten nu kommit fram till att det är det som gäller. Förhoppningsvis kan den här processen vara till hjälp för andra också, säger Lars Erik Larsson.

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Tusentals enskilda kan vara drabbade. Bristerna har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.

I praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats av Kronofogdens brister att få kompensation. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Lars Erik Larsson stämt staten och begärt dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden dröjde i över ett halvår med att betala ut hans pengar.

Under hösten 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att Kronofogdens betalningsdröjsmål var olagligt, men ansåg inte att Kronofogden behövde följa räntelagen. Istället fick Lars Erik Larsson viss kompensation som skadestånd. Skälet till att han inte fick full ersättning var att det är svårt att bevisa vilken skada som Kronofogdens betalningsdröjsmål orsakat.

Svea hovrätt har i en unik dom nu gett Lars Erik Larsson rätt och slagit fast att även Kronofogden måste följa räntelagen. Enligt hovrätten är det inte rimligt att den enskilde ska behöva presentera bevisning som är svår att ta fram för att kunna få någon ersättning. Tvärtom talar, enligt hovrätten, starka ändamålsskäl för att dröjsmålsränta ska utgå i en situation som den aktuella.

– Tidigare har uppfattningen varit att enskilda, men inte staten, behöver betala ränta vid betalningsdröjsmål. Det här är en principiellt mycket viktig dom som öppnar upp för att även staten kan bli skyldig att betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar inte bara från Kronofogden utan även från andra myndigheter, säger juristen Erik Scherstén, som tillsammans med Erica Wide företräder Lars Erik Larsson.

Staten kan överklaga domen till Högsta domstolen senast den 19 februari 2021.

Centrum för rättvisa företräder även Anne-Marie Kagarp som drabbats av felaktig löneutmätning hos Kronofogden.