Lars Erik Larsson mot staten

Kronofogden har i flera år har slarvat med enskildas pengar. Tusentals kan vara drabbade. Bland dem som hamnat i kläm finnsLars Erik Larsson. Trots att Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) kritiserat myndighetens hantering av in- och utbetalningar vid flera tillfällen har problemen fortsatt. Lars Erik fick vänta i uppemot ett halvår på att Kronofogden skulle betala ut hans pengar. 

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Bristerna har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.

Pensionären Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i över ett halvår på att få sina pengar av Kronofogden, trots att lagen säger att utbetalning måste ske inom två veckor. Hösten 2019 fälldes staten av Stockholms tingsrätt för felaktig myndighetsutövning och tvingades att betala skadestånd till Lars Erik Larsson. Nu ska Svea hovrätt pröva fallet som kan bli vägledande för andra som drabbats av Kronofogdens brister.

– För Lars Erik och de många andra som tvingats vänta på sina pengar under orimligt lång tid är det viktigt att det klargörs att även Kronofogden måste följa räntelagen och betala dröjsmålsränta när den inte betalar i tid. Från ett rättsstatligt perspektiv är det viktigt att enskilda kan utkräva ansvar när myndigheterna inte följer vad som gäller, säger Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Erik Scherstén företräder Lars Erik Larsson i rättsprocessen.

I praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats av Kronofogdens brister att få kompensation. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Lars Erik Larsson stämt staten och begärt dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden dröjde i över ett halvår med att betala ut hans pengar.

Under hösten 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att Kronofogdens betalningsdröjsmål var olagligt, men ansåg inte att Kronofogden behövde följa räntelagen. Istället tilldömdes Lars Erik Larsson ett lägre skadestånd. Skälet till att han inte fick full ersättning var att det är svårt att bevisa vilken skada som Kronofogdens betalningsdröjsmål orsakat.

– Det är i praktiken omöjligt för enskilda att bevisa att de lider en ekonomisk skada när en myndighet inte betalar i tid. Vi ser därför fram emot att frågan om räntelagen kan tillämpas hos Kronofogden prövas i högre instans, avslutar Helena Myrin.

Centrum för rättvisa företräder även Anne-Marie Kagarp som drabbats av felaktig löneutmätning hos Kronofogden.