Olivia stämmer Region Skåne för påtvingat ingrepp under sin förlossning
Trots att Olivias förlossning fortskred normalt utsattes hon, mot sin uttryckliga vilja, för ett riskfyllt och obefogat vårdingrepp som kallas för yttre press. Fallet illustrerar ett problem inom vården som är att patientlagens krav på samtycke inte efterlevs i tillräcklig utsträckning. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer Olivia Region Skåne på skadestånd för att hennes grundläggande rätt till kroppslig integritet och självbestämmande har överträtts och för att inskärpa kravet på samtycke i vården.
– Det värsta var att uppleva att andra kunde göra vad de ville mot min kropp trots att jag skrek att jag inte ville och uttryckligen hade motsatt mig ingreppet i mitt förlossningsbrev. Det är klart att det hade varit okej med yttre press om det hade varit nödvändigt för att rädda mitt barn. Men det här var ingen nödsituation, säger Olivia.
Olivia födde sitt andra barn vid Skånes universitetssjukhus i Lund sommaren 2017. Trots att förlossningen var snabb och bedömdes som normal, pressades Olivias barn ut mot hennes vilja genom ett riskfyllt vårdingrepp som kallas för yttre press. Det är en metod som inte är vedertagen och som är förenad med en ökad risk för förlossningsskador. Olivia hölls fast och utan förvarning tryckte en barnmorska med underarmen på Olivias mage. Trots att Olivia och hennes man protesterade högljutt pressade barnmorskan nedåt tills barnet forcerades ut i hög fart. Olivias dotter fick ett brutet nyckelben och Olivia fick en förlossningsskada i samband med födseln. Det har i efterhand konstaterats att ingreppet inte var medicinskt motiverat.
Olivias fall illustrerar ett problem inom vården som är att patientlagens krav på samtycke inte efterlevs i tillräcklig utsträckning. Enligt en studie som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet hade sju procent av de svenska kvinnor som deltog upplevt övergrepp (”abuse”) under sin förlossning. En granskning som VeckoRevyn har gjort visar att tio procent av alla förlossningsrelaterade IVO-anmälningar från de senaste åren handlar om åtgärder utan samtycke. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har konstaterat att patientlagens bestämmelser om integritet inte alltid efterlevs inom vården och att läget i det avseendet tycks ha försämrats de senaste åren.
Den kroppsliga integriteten och självbestämmanderätten skyddas av grundlagen och Europakonventionen. Skyddet innebär att enskilda inte får utsättas för vårdingrepp som de inte har lämnat ett informerat samtycke till. Denna fundamentala rättighet finns också i patientlagen. Vårdpersonal får dock ge akut nödvändig vård som inte kan vänta tills en patient själv kan ta ställning till åtgärden. Det handlar då om situationer när patienten är medvetslös eller liknande. En sådan situation var det inte fråga om i Olivias fall.
Olivia har tidigare anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och begärt patientskadeersättning hos Regionernas Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Vårdgivaren fick då kritik för hur förlossningen hade hanterats. En av LÖF anlitad medicinsk expert konstaterade att ”ingen indikation fanns för yttre press. Helt oklart varför detta ingrepp användes”, med andra ord att ingreppet inte varit medicinskt motiverat. Men varken IVO eller LÖF tog ställning till den grundläggande frågan om bristande samtycke och om Olivias rätt till självbestämmande hade åsidosatts genom användningen av yttre press.
– Det är för svårt att utkräva ansvar för den som har utsatts för vård utan informerat samtycke. För att garanteras en prövning är enskilda hänvisade till domstol, vilket inte många enskilda har råd med, säger Helena Myrin, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Olivia tillsammans med juristen Elsa Haggård.
Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer nu Olivia vårdgivaren Region Skåne i domstol och begär skadestånd för att hennes grundläggande rätt till kroppslig integritet och självbestämmande har överträtts. Syftet med rättsprocessen är att hjälpa Olivia att få upprättelse samt att inskärpa kravet på informerat samtycke för att stärka enskildas rätt till självbestämmande och integritet inom vården.
– Olivias förlossning fortskred helt normalt. Trots det utsattes hon för ett obefogat vårdingrepp, helt utan förvarning och mot hennes uttryckliga vilja. Vår bedömning är att regionen, som är ytterst ansvarig för vården, därigenom har överträtt skyddet för Olivias kroppsliga integritet och självbestämmande, säger Olivias ombud Helena Myrin.
Den kroppsliga integriteten och fysiska självbestämmanderätten är grundläggande och skyddas av både grundlagen och Europakonventionen. Trots det efterlevs inte alltid kravet på respekt för patientens självbestämmande och integritet inom vården.
Enligt forskning som presenterats i Dagens Nyheter hösten 2024 är åtta av tio kvinnor som föder barn med om ingrepp under förlossningen som de inte har gett sitt samtycke till (Dagens Nyheter, 2024-09-09).
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i en rapport konstaterat att patientens rättsliga ställning generellt är svag, att det behövs ett tydligare ansvarsutkrävande för patientlagens efterlevnad och att det nuvarande klagomålssystemet behöver förbättras (se rapporten s. 150 f., samt s. 161 f.).
För att garanteras en prövning av om ens självbestämmanderätt har åsidosatts måste man idag vända sig till domstol, vilket få enskilda har råd med.
Den här rättsprocessen har två syften:
För det första handlar det om att Olivia ska få upprättelse för den rättighetsöverträdelse som det innebar att hon utsattes för en riskfylld och obefogad vårdåtgärd mot sin vilja.
För det andra handlar det om att inskärpa kravet på samtycke inom vården för att stärka enskildas rätt till självbestämmande och integritet.
Studier visar att det tyvärr inte är ovanligt. Enligt en studie som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet har sju procent av de svenska kvinnor som deltagit upplevt någon form av övergrepp (”abuse”) under sin förlossning (The Lancet, 2021-12-24).
Enligt forskning som presenterats i Dagens Nyheter hösten 2024 är åtta av tio kvinnor som föder barn med om ingrepp under förlossningen som de inte har gett sitt samtycke till (Dagens Nyheter, 2024-09-09).
Problemet förekommer alltså i förlossningsvården men även inom vården generellt.
Av 4 kap. 1 § patientlagen följer att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras.
Vårdåtgärder får som huvudregel inte vidtas utan patientens samtycke. Detta följer av grundlagen (2 kap. 6 § regeringsformen), artikel 8 i Europakonventionen och har förtydligats i patientlagen (4 kap. 2 § patientlagen).
Ett samtycke är giltigt endast om patienten har fått information som gör det möjligt att fatta beslut i den aktuella frågan (3 kap. patientlagen).
Undantag godtas endast för vård som inte kan vänta för att avvärja akut fara för patientens liv eller hälsa, när dennes vilja pga medvetslöshet eller liknande inte kan utredas (4 kap. 4 § patientlagen).
Vidare finns det särskilda bestämmelser i lag om tvångsvård i vissa situationer.
Nej, samtycket behöver inte vara skriftligt. Av 4 kap. 2 § andra stycket patientlagen följer att patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden.
Olivia har anmält händelsen till sjukhuset, tillsynsmyndigheten IVO och regionernas försäkringsbolag LÖF utan att få samtyckesfrågan prövad.
IVO:s uttalanden kring frågor om samtycke är väldigt begränsade och otydliga, vilket har kritiserats. Elin Sandegård har i sin avhandling ”Den födande patienten” från hösten 2025, bl.a. konstaterat att ”Myndighetens begränsade, och ibland otydliga, uttalanden skapar rättsosäkerhet och bidrar inte till att lösa motsättningarna mellan patient och vårdpersonal.”
LÖF har heller ingen möjlighet att utge patientskadeersättning för bristande samtycke till vård.
Olivia är därför hänvisad till domstol för att få en sådan prövning.
Regionen är ytterst ansvarig för den vård som Olivia har fått. Det är också regionen som ska se till att vårdpersonalen har förutsättningar att följa lagen, som rätt utbildning och rutiner.
Yttre press är en form av forcerad utdrivning som innebär att den födande inte själv får krysta fram sitt barn, istället pressas barnet ut genom att barnmorskan trycker på kvinnans mage. Yttre press är inte en vedertagen metod och ska undvikas pga risk för stora bristningar och skador på barnet. Förutom bristningar kan moderkakan lossna och organ i buken brista om utövaren inte är försiktig. Utöver en ökad risk för förlossningsskador innebär yttre press autonomiförlust, smärta och obehag för den som föder. (Vårdfokus, 2013-10-02.)
Världshälsoorganisationen (WHO) avråder specifikt från att använda metoden (WHO-RHR-18.12, s. 6).
Den här processen handlar inte om att skapa nya krav på vården, utan endast att inskärpa att de befintliga kraven ska respekteras.
Att informerat samtycke är en grundläggande förutsättning för den öppna vården följer redan av befintlig lagstiftning.
Svea hovrätt har dömt Region Stockholm att betala skadestånd till en patient som utsatts för ett riskfyllt vårdingrepp utan hans samtycke.
Det handlar om fallet Teddy Bondefalk, som också drevs av Centrum för rättvisa. Läs mer om det fallet här.
Ja. Det här är första gången som en domstol ska pröva om en påtvingad förlossningsåtgärd utgör ett brott mot grundlagen och Europakonventionen.
Fallet kan därför skapa vägledning för hur liknande fall ska prövas i framtiden samt bidra till att inskärpa kravet på samtycke så att liknande fall inte uppstår.
Kristianstads tingsrätt ska pröva om Region Skåne har överträtt Olivias rätt till kroppslig integritet som följer av grundlagen och Europakonventionen.
Fredagen den 22 april kl. 14.00 meddelas domen i målet.
Den här webbplatsen använder kakor
Centrum för rättvisas webbplats använder kakor för att förbättra din upplevelse. Du väljer själv om du accepterar kakor.
