Trots att Olivias förlossning fortskred normalt utsattes hon, mot sin uttryckliga vilja, för ett riskfyllt och obefogat vårdingrepp som kallas för yttre press. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Olivia regionen och krävde skadestånd för att hennes rätt till kroppslig integritet och självbestämmande hade överträtts och för att inskärpa kravet på samtycke i vården. För att slippa en rättslig prövning gick regionen med på att betala skadestånd, samtidigt som den förnekade ansvar – något som hittills varit tillåtet i Sverige. Men i ett unikt beslut ("Regionens medgivande" NJA 2025 s. 271) har Högsta domstolen stoppat regionens manöver och beslutat att rättegången ska fortsätta.
– Det värsta var att uppleva att andra kunde göra vad de ville mot min kropp trots att jag skrek att jag inte ville och uttryckligen hade motsatt mig ingreppet i mitt förlossningsbrev. Det är klart att det hade varit okej med yttre press om det hade varit nödvändigt för att rädda mitt barn. Men det här var ingen nödsituation, säger Olivia.
Olivia födde sitt andra barn vid Skånes universitetssjukhus i Lund sommaren 2017. Trots att förlossningen var snabb och bedömdes som normal, pressades Olivias barn ut mot hennes vilja genom ett riskfyllt vårdingrepp som kallas för yttre press. Det är en metod som inte är vedertagen och som är förenad med en ökad risk för förlossningsskador. Olivia hölls fast och utan förvarning tryckte en barnmorska med underarmen på Olivias mage. Trots att Olivia och hennes man protesterade högljutt pressade barnmorskan ut barnet i hög fart. Olivias dotter fick ett brutet nyckelben och Olivia fick en förlossningsskada i samband med födseln. Det har i efterhand konstaterats att ingreppet inte var medicinskt motiverat.
Olivias fall illustrerar ett bredare problem inom vården. Enligt en studie som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet hade sju procent av de svenska kvinnor som deltog upplevt övergrepp (”abuse”) under sin förlossning. Enligt forskning som presenterades under hösten 2024 hade åtta av tio kvinnor som föder barn varit med om ingrepp under förlossningen som de inte hade samtyckt till. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har konstaterat att patientlagens bestämmelser om integritet inte alltid efterlevs inom vården och att läget i det avseendet tycks ha försämrats de senaste åren.
Den kroppsliga integriteten och självbestämmanderätten skyddas av grundlagen och Europakonventionen. Skyddet innebär att enskilda inte får utsättas för vårdingrepp som de inte har lämnat ett informerat samtycke till, om det inte handlar om nödsituationer där patientens vilja inte kan utredas. Samma rättighet finns också i patientlagen.
Olivia har tidigare anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och begärt patientskadeersättning hos Regionernas Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Vårdgivaren fick då kritik för hur förlossningen hade hanterats. En av LÖF anlitad medicinsk expert konstaterade att ”ingen indikation fanns för yttre press. Helt oklart varför detta ingrepp användes”, med andra ord att ingreppet inte varit medicinskt motiverat. Men varken IVO eller LÖF tog ställning till den centrala frågan om bristande samtycke.
Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Olivia i januari 2023 regionen i domstol och begärde 75 000 kronor i skadestånd för att hennes grundläggande rätt till kroppslig integritet och självbestämmande hade överträtts. Syftet med rättsprocessen är att hjälpa Olivia att få upprättelse samt att inskärpa kravet på informerat samtycke för att stärka enskildas rätt till självbestämmande och integritet inom vården.
Men därefter sattes rättegången på paus. Regionen försökte nämligen att stoppa prövningen genom ett så kallat ”orent medgivande” där regionen gick med på att betala skadestånd till Olivia, samtidigt som den förnekade allt ansvar för rättighetsöverträdelsen.
När den som blivit stämd går med på att betala skadestånd ska domstolen i regel avsluta målet utan att ta ställning till om det som hänt varit fel. Men i mars 2025 konstaterade Högsta domstolen att det skulle strida mot grundlagen och Europakonventionen i Olivias fall (”Regionens medgivande” NJA 2025 s. 271).
”Den som på rimliga grunder påstår att hans eller hennes grundläggande fri- och rättigheter har överträtts, har rätt att få påståendet prövat”, skriver Högsta domstolen i ett pressmeddelande.
– Ett banbrytande beslut som får stor betydelse för möjligheterna att utkräva ansvar från myndigheterna. Europakonventionen innebär att Olivia har en rätt att få sitt fall prövat och att det inte går att ducka ett ansvarsutkrävande, så som regionen försökt göra i det här fallet, säger Olivias ombud Helena Myrin.
När rättegången återupptogs i Kristianstads tingsrätt återtog regionen sitt medgivande av skadeståndet och bestred Olivias talan i dess helhet.
Huvudförhandling i målet ägde rum den 9 och 10 april 2026. Regionen erkänner att det inte förelegat en nödsituation och menar att vårdpersonalen inte behövt inhämta Olivias samtycke till ingreppet yttre press eftersom hon, genom att söka sig till förlossningsvården, redan lämnat ett generellt samtycke till att få förlossningsvård.
I en dom den 22 maj 2026, har Kristianstads tingsrätt slagit fast att ingreppet innebar en kränkning av Olivias grundläggande rättigheter enligt Europakonventionen.
Som en konsekvens av överträdelsen döms regionen att betala 50 000 kronor i skadestånd till Olivia.
”Det nu aktuella ingreppet innebar en smärtsam kränkning av [Olivias] kroppsliga integritet i en utsatt situation. Det fanns vidare ingen medicinsk indikation att använda ingreppet, vilket var riskfyllt”, skriver tingsrätten i sin dom.
– Det känns som en enorm upprättelse för mig personligen. Och jag hoppas att den här domen kan bli till hjälp även för andra födande kvinnor. Ingen ska behöva utsättas för det som jag har varit med om, säger Olivia.
– Tingsrättens dom sänder ett viktigt budskap. Man kan inte strunta i rätten till kroppslig integritet bara för att det handlar om en gravid kvinna, säger Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Olivia.
– Det är en sak att vården måste få göra vad som krävs i en nödsituation. Men det är en helt annan sak att påstå att kvinnor helt skulle ge upp sina grundläggande rättigheter så fort de går in på en förlossningsavdelning, vilket är vad regionen menar. Det är naturligtvis inte sant, avslutar Helena Myrin.
Den kroppsliga integriteten och självbestämmanderätten är grundläggande och skyddas av både grundlagen och Europakonventionen. Trots det efterlevs inte alltid kravet på respekt för patientens självbestämmande och integritet inom vården.
Enligt forskning som presenterats i Dagens Nyheter hösten 2024 hade åtta av tio kvinnor som föder barn varit med om ingrepp under förlossningen som de inte hade samtyckt till (Dagens Nyheter, 2024-09-09).
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i en rapport konstaterat att patientens rättsliga ställning generellt är svag, att det behövs ett tydligare ansvarsutkrävande för patientlagens efterlevnad och att det nuvarande klagomålssystemet behöver förbättras (se rapporten s. 150 f., samt s. 161 f.).
Problemet förekommer alltså i förlossningsvården men även inom vården generellt.
För att garanteras en prövning av om ens självbestämmanderätt har åsidosatts måste man idag vända sig till domstol, vilket få enskilda har råd med.
Den här rättsprocessen har två syften:
För det första handlar det om att Olivia ska få upprättelse för den rättighetsöverträdelse som det innebar att hon utsattes för en riskfylld och obefogad vårdåtgärd mot sin vilja.
För det andra handlar det om att inskärpa kravet på samtycke inom vården för att stärka enskildas rätt till självbestämmande och integritet.
Studier visar att det tyvärr inte är ovanligt. Enligt en studie som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet har sju procent av de svenska kvinnor som deltagit upplevt någon form av övergrepp (”abuse”) under sin förlossning (The Lancet, 2021-12-24).
Enligt forskning som presenterades i Dagens Nyheter hösten 2024 hade åtta av tio kvinnor som föder barn varit med om ingrepp under förlossningen som de inte hade samtyckt till (Dagens Nyheter, 2024-09-09).
Av 4 kap. 1 § patientlagen följer att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras.
Vårdåtgärder får som huvudregel inte vidtas utan patientens samtycke. Detta följer av grundlagen (2 kap. 6 § regeringsformen), artikel 8 i Europakonventionen och har förtydligats i patientlagen (4 kap. 2 § patientlagen).
Ett samtycke är giltigt endast om patienten har fått information som gör det möjligt att fatta beslut i den aktuella frågan (3 kap. patientlagen).
Undantag godtas endast för vård som inte kan vänta för att avvärja akut fara för patientens liv eller hälsa, när dennes vilja pga medvetslöshet eller liknande inte kan utredas (4 kap. 4 § patientlagen).
Vidare finns det särskilda bestämmelser i lag om tvångsvård i vissa situationer.
Nej, samtycket behöver inte vara skriftligt. Av 4 kap. 2 § andra stycket patientlagen följer att patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden.
Olivia har anmält händelsen till sjukhuset, tillsynsmyndigheten IVO och regionernas försäkringsbolag LÖF utan att få samtyckesfrågan prövad.
IVO:s uttalanden kring frågor om samtycke är väldigt begränsade och otydliga, vilket har kritiserats. Elin Sandegård har i sin avhandling ”Den födande patienten” från hösten 2025, bl.a. konstaterat att ”Myndighetens begränsade, och ibland otydliga, uttalanden skapar rättsosäkerhet och bidrar inte till att lösa motsättningarna mellan patient och vårdpersonal.”
LÖF har heller ingen möjlighet att utge patientskadeersättning för bristande samtycke till vård.
Olivia är därför hänvisad till domstol för att få en sådan prövning.
Regionen är ytterst ansvarig för den vård som Olivia har fått. Det är också regionen som ska se till att vårdpersonalen har förutsättningar att följa lagen, som rätt utbildning och rutiner.
Yttre press är en form av forcerad utdrivning som innebär att den födande inte själv får krysta fram sitt barn, istället pressas barnet ut genom att barnmorskan trycker på kvinnans mage. Yttre press är inte en vedertagen metod och ska undvikas pga risk för stora bristningar och skador på barnet. Förutom bristningar kan moderkakan lossna och organ i buken brista om utövaren inte är försiktig. Utöver en ökad risk för förlossningsskador innebär yttre press autonomiförlust, smärta och obehag för den som föder. (Vårdfokus, 2013-10-02.)
Världshälsoorganisationen (WHO) avråder specifikt från att använda metoden (WHO-RHR-18.12, s. 6).
Den här processen handlar inte om att skapa nya krav på vården, utan endast att inskärpa att de befintliga kraven ska respekteras.
Att informerat samtycke är en grundläggande förutsättning för den öppna vården följer redan av befintlig lagstiftning.
Svea hovrätt har dömt Region Stockholm att betala skadestånd till en patient som utsatts för ett riskfyllt vårdingrepp utan hans samtycke.
Det handlar om fallet Teddy Bondefalk, som också drevs av Centrum för rättvisa. Läs mer om det fallet här.
Ja. Det här är första gången som en domstol ska pröva om en påtvingad förlossningsåtgärd utgör ett brott mot grundlagen och Europakonventionen.
Fallet kan därför skapa vägledning för hur liknande fall ska prövas i framtiden samt bidra till att inskärpa kravet på samtycke så att liknande fall inte uppstår.
Kristianstads tingsrätt ska pröva om Region Skåne har överträtt Olivias rätt till kroppslig integritet som följer av grundlagen och Europakonventionen.
Fredagen den 22 april kl. 14.00 meddelas domen i målet.
Olivia motsätter sig att dom meddelas i anledning av regionens medgivande av betalningsskyldighet och begär att tingsrätten fortsätter handläggningen. Hon för bland annat fram att eftersom regionen inte erkänt att det skett en rättighetsöverträdelse har hon rätt att få den frågan prövad.
Olivia anför att hon inte har något ytterligare att tillägga i frågan om huruvida domstolen ska avsluta målet utan att pröva frågan om hennes rättigheter överträtts.
Region Skåne begär ersättning för sina rättegångskostnader för det fall att domstolen avslutar målet utan att pröva frågan om Olivias rättigheter överträtts. Regionen anför att Olivia inlett en onödig rättegång.
Region Skåne överklagar hovrättens beslut till Högsta domstolen och för fram att målet bör avslutas utan att frågan om Olivias rättigheter överträtts prövas.
Högsta domstolen beslutar att hovrätten ska yttra sig till Högsta domstolen rörande hovrättens överväganden när det gäller den processuella frågan om tingsrättens beslut kunde överklagas särskilt.
Åtta av tio kvinnor som föder barn är med om ingrepp under förlossningen som de inte har gett sitt samtycke till, visar ny forskning. Centrum för rättvisas jurist Helena Myrin intervjuas i Dagens Nyheter om fallet Olivia.
Olivia svarar på regionens överklagande och för fram att hon motsätter sig ändring av hovrättens beslut. Eftersom regionen inte erkänt att det skett en rättighetsöverträdelse har hon rätt att få den frågan prövad. (Högsta domstolen har förelagt Olivia att svara på regionens överklagande innan domstolen fattar beslut om prövningstillstånd.)