Ulla och Hans Anderssons dotter Therese har i flera år hållits gömd och isolerad av sin förvaltare – utan någon riktig anledning. Det blev möjligt eftersom Skatteverket felaktigt beslutat om skyddad folkbokföring. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade föräldrarna beslutet och tryckte på för att byta ut förvaltaren. Men ingen myndighet gjorde något för att hjälpa Therese. I maj 2025 ersattes förvaltaren av en ny, som fick Skatteverket att ta tillbaka beslutet. Samtidigt visade det sig att den tidigare förvaltaren förstört Thereses ekonomi, och nu har hon skulder hos Kronofogden.
– Det är en otrolig lättnad att Therese inte längre hålls gömd, att vi får prata med vår dotter igen. Men det smärtar mig när jag tänker på att vi har förlorat nästan fyra år tillsammans. En fullkomlig mardröm som vi inte vill att någon annan ska behöva utstå, säger Ulla Andersson, mamma till Therese.
Ulla och Hans Anderssons vuxna dotter Therese har flera funktionsnedsättningar och har genom hela sitt liv varit beroende av sina föräldrars stöd, närhet och omsorg. I över 40 år bodde hon hemma hos sina föräldrar i Värmland och sedan 2019 har hon haft stödinsatser i form av god man och senare av förvaltare.
Sommaren 2021 fick Therese en ny förvaltare, som omedelbart ansökte om kontaktförbud mot föräldrarna. Ett kontaktförbud skulle innebära att föräldrarna inte längre skulle få träffa eller höra av sig till Therese. Åklagaren som granskade ärendet avslog förvaltarens begäran eftersom det inte ansågs finnas någon hotbild mot Therese som kunde motivera ett kontaktförbud. Då ansökte förvaltaren i stället om skyddad folkbokföring för Therese hos Skatteverket. Trots att förutsättningarna för skyddad folkbokföring är samma som för kontaktförbud valde Skatteverket att bevilja förvaltarens begäran. Skatteverkets beslut innebar att förvaltaren nu kunde flytta Therese till hemlig ort och avskära all form av kontakt mellan henne och föräldrarna.
När Uppdrag granskning började utreda fallet upptäckte reportrarna att det var svårt att få information om vad som hade hänt. Beslutshandlingarna från Skatteverket är hemliga och bolaget som förvaltaren arbetar på valde att inte prata med journalisterna. I efterhand har det kunnat konstateras att underlaget i ärendet inte ger stöd för att det funnits någon sådan hotbild mot Therese som motiverar skyddad folkbokföring.
Enligt svensk lag har föräldrarna inte någon rätt att överklaga Skatteverkets beslut och få beslutet upphävt i domstol. Därför har Centrum för rättvisa hjälpt Ulla och Hans Andersson att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten i Karlstad med stöd av Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, som skyddar såväl rätten till respekt för familjelivet som rätten till domstolsprövning.
Utöver överklagandet har Centrum för rättvisa också hjälpt föräldrarna att sätta press på Östra Värmlands överförmyndarnämnd att entlediga förvaltaren. Men varken Skatteverket, förvaltningsrätten eller Överförmyndarnämnden har agerat för att hjälpa Therese.
I stället var det först när förvaltaren blev sjukskriven som hon slutligen byttes ut mot en ny. Den nya förvaltaren begärde sedan att den skyddade folkbokföringen skulle upphöra och Skatteverket upphävde därför beslutet. Det innebär att föräldrarna återfått kontakten med Therese och att hon inte längre hålls isolerad från vänner och familj.
– Vi har granskat Skatteverkets mycket bristfälliga underlag och visste sedan tidigare att Thereses föräldrar aldrig utgjort något hot mot henne. Den nya förvaltarens begäran kan inte tolkas på något annat sätt än att Skatteverkets beslut varit fel från första början och aldrig borde fattats, säger Lisa Greene, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Thereses föräldrar tillsammans med juristerna Helena Myrin och Vera Bolmgren.
Uppdrag granskning har också avslöjat att den tidigare förvaltaren, som alltså haft i uppdrag att sköta Thereses ekonomi, grovt misskött uppdraget med konsekvensen att Therese har ådragits skulder och fått utmätning hos Kronofogden. Therese har därför inte råd att flytta tillbaka till sin hemstad.
– Myndigheterna har möjliggjort att en förvaltare helt utan skäl kunnat isolera och gömma Therese, och sedan låtit förvaltaren köra hennes ekonomi i botten. Rättsövergreppet har pågått i åratal utan att Skatteverket, domstol eller Överförmyndarnämnden agerat trots att Ulla och Hans förtvivlat kämpat för sin dotter. Så här ska det inte kunna gå till i Sverige, avslutar Helena Myrin.
Högsta domstolen har klargjort i ”Klimattalan” NJA 2025 s. 88 att den som på rimliga grunder kan hävda att hans eller hennes rättigheter enligt Europakonventionen har kränkts har rätt till domstolsprövning av den frågan. Ulla och Hans Anderssons överklagande uppfyller detta krav.
Förvaltningsrätten i Karlstad avvisade ändå deras överklagande med hänvisning till att beslutet inte rör någon för dem nationellt grundad rättighet eftersom de enligt folkbokföringslagen varken kan inleda ett ärende om skyddad folkbokföring eller klaga på ett sådant beslut. Eftersom skyddet för privat- och familjelivet i artikel 8 utgör en nationellt grundad civil rättighet i den mening som avses i artikel 6 anser Ulla och Hans Andersson att förvaltningsrättens bedömning är uppenbart felaktig. Kammarrätten i Göteborg och Högsta förvaltningsdomstolen beslutade dock att inte meddela prövningstillstånd i målet.
Centrum för rättvisa har även drivit Arne Gavelins fall. Han sattes felaktigt under förvaltarskap och tvingades se på medan förvaltaren sålde av stora delar av hans egendom, trots att det inte var motiverat. Arne Gavelin hade samma förvaltare som Therese. I februari 2025 prövades fallet i Högsta domstolen, som kom fram till att Arne Gavelin har rätt till ett mycket högre skadestånd än det skadestånd som hovrätten dömde ut.
Ulla och Hans Anderssons överklagar Kammarrätten i Göteborgs beslut att inte meddela prövningstillstånd i deras fall till Högsta förvaltningsdomstolen och argumenterar för att fallet bör prövas av högre rätt.
