Aktuellt

Högsta förvaltningsdomstolen prövar Anders Anderssons fall 

Taxiföretagaren Anders Andersson i Skövde fick ett återkrav på 150 000 kronor från Arbetsförmedlingen som han ansåg var fel. Men enligt förvaltningsrätten och kammarrätten fick han inte överklaga. De ansåg att han i stället kunde strunta i att betala återkravet och vänta på att bli stämd av Arbetsförmedlingen – för att på så sätt få beslutet prövat. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen tagit upp fallet. ”Ett viktigt pilotfall som kan få betydelse för många”, säger Alexander Ottosson, jurist på Centrum för rättvisa.


– Jag blev väldigt förvånad när Arbetsförmedlingen krävde tillbaka pengarna. Min firma har hela tiden följt branschpraxis. Och så får jag inte ens vända mig till domstolen för att få beslutet granskat, säger Anders Andersson. 

I oktober 2021 fick taxiföretagaren Anders Andersson från Skövde hem en faktura från Arbetsförmedlingen på 150 000 kronor. Arbetsförmedlingen hade beslutat att det stöd som hans firma tidigare beviljats för två av sina anställda skulle betalas tillbaka. Arbetsförmedlingen menade att han inte hade rätt till stödet på grund av den löneutbetalningsmetod som hans firma tillämpat. Detta trots att metoden utgör etablerad praxis inom taxibranschen. 

Anders Andersson ansåg att myndighetens bedömning var fel och ville därför överklaga beslutet. Men både förvaltningsrätten och kammarrätten avvisade hans överklagande. Enligt gällande praxis fick beslutet inte överklagas. 

För att få en domstolsprövning av beslutet hänvisades Anders Andersson i stället till att vägra betala tillbaka pengarna till Arbetsförmedlingen och vänta på att myndigheten stämmer honom. Något som hade inneburit betydande ekonomiska risker i form av dröjsmålsränta och rättegångskostnader. 

Nu har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat att den kommer att pröva frågan om Anders Anderssons rätt att överklaga. 

– Enligt kammarrätten borde Anders ha struntat i Arbetsförmedlingens återkrav och väntat på att bli stämd om han ville få en domstolsprövning. Det är en absurd ordning. Rätten att överklaga ingripande myndighetsbeslut är grundläggande i en rättsstat och kan inte hanteras på det sättet, säger Alexander Ottosson som tillsammans med juristen Olivia Möller på Centrum för rättvisa företräder Anders Andersson i processen. 

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande kan väntas meddelas under 2025.  

Läs prövningstillståndet här.

Kontakt

Relaterade nyheter

Sveriges lantbruksuniversitet JO-anmäls för yttrandefrihetsrepressalier mot veterinärstudent

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) anmäls idag till Justitieombudsmannen (JO) av veterinärstudenten Felicia Hogrell. Statliga myndigheter får inte ingripa mot enskilda för att de använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Ändå utsattes Felicia Hogrell för repressalier av SLU efter att hon i två uppmärksammade debattartiklar i Expressen kritiserat svensk grisslakt. JO:s beslut kommer att bli vägledande för svenska högskolor […]

Vändningen: Inga-Lills attefallshus räddas från rivning

Våren 2024 beslutade Haninge kommun att pensionärsparet Inga-Lill och Bo Ragnar skulle behöva riva sitt nybyggda attefallshus på Smådalarö – eftersom huset placerats 34 centimeter fel. Med hjälp av Centrum för rättvisa tog paret Ragnar strid mot beslutet i domstol och krävde att det skulle upphävas.

Nu väljer kommunen att backa från rivningskravet – och beslutar i stället att huset ska få stå kvar. ”Ett bra beslut – som borde ha kommit långt tidigare”, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa.

Nytt poddavsnitt – kan staten hållas ansvarig för kompetensutvisningarna?

I det tredje avsnittet av Centrum för rättvisas podd följer vi upp det förra avsnittet om Migrationsverkets kompetensutvisningar. Emilia intervjuar juristen Rikard Samuelsson om fallet med KI-doktoranden Muhammad Irfan och om hur kompetensutvisningarna har drabbat svensk forskning. Podden gästas också av juristen Alexandra Loyd, som berättar om statens ansvar vid felaktig rättstillämpning och förklarar varför den […]