Centrum för rättvisa står upp för enskildas rättssäkerhet. Det handlar bland annat om att säkerställa att enskilda i praktiken har möjlighet att tillvarata sina rättigheter inom rimlig tid och att staten måste kunna hållas ansvarig för felaktig myndighetsutövning.
Utländska studenter som betalar studieavgift för att få läsa vid svenska universitet och högskolor har inte bara skyldigheter gentemot lärosätet, utan också rättigheter. Bristande utbildningskvalitet kan utgöra avtalsbrott som ger studenten rätt till ersättning. Det slog Högsta domstolen fast i en unik dom ("Högskoleavgiften" NJA 2018 s. 266).
Allan Eliasson fråntogs felaktigt sitt svenska medborgarskap och gjordes därigenom statslös från 8 års ålder, i 23 års tid. Men när Allan ansökte om skadestånd ansåg staten att större delen av den 23 år långa kränkningen var preskriberad och att han inte kunde tillerkännas mer än 100 000 kronor. Efter att tingsrätten och hovrätten tillerkänt Allan 150 000 kronor överklagade staten till Högsta domstolen för att få ersättningen sänkt och för att få fastslaget att större delen av ersättningen skulle anses preskriberad. I mars 2018 meddelade Högsta domstolen dom i målet ("Medborgarskapet II" NJA 2018 s. 103), där domstolen slår fast att Allan tillerkänns 150 000 kronor och att ingen del av hans anspråk är preskriberat.
Europadomstolen har fällt svenska staten för brott mot rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. I fallet hade en kvinna från Stockholm åtalats för skattebrott – anklagelser som hon sedan kom att frias ifrån. Samtidigt hade hon påförts skattetillägg i en parallell process som fortsatte även efter att hon friats i skattebrottsprocessen. Detta stod i strid med Europakonventionen och kvinnan tillerkänns nu 2 000 euro i skadestånd av Europadomstolen.
Lennart Johansson tvingades vänta i över fyra år på en prövning av en tvist med en byggfirma. Trots att domstolen varit helt passiv i ett år och fyra månader och kritiserats av Justitieombudsmannen fann Justitiekanslern att Lennart Johansson inte hade rätt till skadestånd för den långsamma handläggningen. Men när Lennart Johansson sedan stämde staten slog domstolen fast att han hade utsatts för en kränkning av rätten till rättegång inom skälig tid enligt Europakonventionen och att han hade rätt till skadestånd.
Blake Pettersson berövades felaktigt sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen. Fyra och ett halvt år senare fick han rätt mot myndigheterna, men blev helt utan ersättning. Med Centrum för rättvisa som ombud vände sig Blake Pettersson till domstol och krävde skadestånd grundat på grundlagen. När Högsta domstolen ("Medborgarskapet I" NJA 2014 s. 323) tillslut gav honom rätt blev Blake Pettersson den förste att få skadestånd för en grundlagskränkning.
Martin Sundahl behövde ett tillstånd från polisen för att kunna förverkliga sitt filmföretag. Han fick tillståndet – men först efter en mer än fyra år lång process som i slutändan knäckte hans företag. Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde Martin Sundahl skadestånd för den långsamma handläggningen. Högsta domstolen gav Martin Sundahl rätt till ersättning och slog fast principen om att enskilda har rätt att stämma staten i fråga om brott mot Europakonventionen utan att riskera dyra rättegångskostnader.
Professor Christopher Gillberg ville hålla avtalen om tystnadsplikt med de 141 försökspersonerna som deltog i ADHD/Damp-undersökningen. Men hovrätten fällde honom för tjänstefel. Europadomstolens högsta instans kom fram till att Sverige inte skulle fällas för brott mot Europakonventionen.
Bilskoleföretagarna Mattias Jansson och Greger Thorsén hamnade i en tvist med varandra. Men när de väntat mer än fem år på tingsrättens prövning fick de nog. De löste sin konflikt själva och bestämde sig för att gemensamt stämma staten för orimliga väntetider. Högsta domstolen dömde ut 40 000 respektive 45 000 vardera i skadestånd för kränkningen av Europakonventionen.
Javier Zavala registrerades felaktigt i belastningsregistret sedan en brottsling stulit hans identitet. Det tog myndigheterna mer än ett år att korrigera misstaget – på kuppen förlorade Javier Zavala jobbet som säkerhetsvakt.
Polisen brände företagaren Claus Carizzos bokföringsmaterial, sedan en förundersökning mot honom lagts ned. Men polisen kontaktade inte ens Claus Carizzo och bröt mot kravet att hämta in hans uttryckliga samtycke. En kränkning av äganderätten, konstaterar Justitiekanslern, som har ålagt polisen att betala 100 000 kronor i skadestånd.
Vincent de Paul Fotso fick vänta i över ett år på att Migrationsverket skulle handlägga hans ärende. Därför anmälde han Migrationsverkets handläggningstid till Justitiekanslern. Men även där fick Vincent vänta. I ett år och fyra månader.