Centrum för rättvisa står upp för enskildas rättssäkerhet. Det handlar bland annat om att säkerställa att enskilda i praktiken har möjlighet att tillvarata sina rättigheter inom rimlig tid och att staten måste kunna hållas ansvarig för felaktig myndighetsutövning.
När familjegården i Södermanland drabbades av ett aggressivt skadedjursangrepp hindrades Karin och Pär Brodin från att rädda skogen. Skälet var att Skogsstyrelsen registrerat skogen som ”nyckelbiotop” – ett beslut som fattats utan lagstöd. Två domstolar konstaterade att beslutet var olagligt och att det därför skulle upphävas. Men Högsta förvaltningsdomstolen rev upp domarna och kom fram till att Skogsstyrelsens beslut inte fick prövas i domstol. De olagliga registreringarna kvarstår därför. Med hjälp av Centrum för rättvisa har paret Brodin nu stämt staten i allmän domstol.
Sofia Sundströms myndighetsärende blev liggande utan åtgärd i ett år och elva månader. Efter att hon stämt staten fann tingsrätten att den långa väntetiden var ”oacceptabel” och stred mot Europakonventionen. Men staten överklagade till Svea hovrätt som i stället slog fast att nästan två års väntan – utan någon aktivitet från myndighetens sida – är godtagbar. Centrum för rättvisa hjälper nu Sofia att ta fallet till Högsta domstolen med stöd av rätten till prövning inom skälig tid.
Trots att Sylvie vann mot Skatteverket i Högsta förvaltningsdomstolen tvingades hon betala för sin advokat ur egen ficka. För att få ersättning hänvisades hon till att inleda en ny rättegång mot staten i allmän domstol. Men handläggningen drog ut på tiden och Sylvie valde därför att ingå en förlikning med staten. ”Fallet visar problemet med att enskilda tvingas föra dubbla processer för att gå skadefria när myndigheterna gör fel”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.
Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor. 30 år senare fick han resning och friades från alla misstankar. Trots att den ursprungliga brottmålsprocessen präglades av allvarliga rättssäkerhetsbrister har staten vägrat att ersätta Samir för den felaktiga domen. Med hjälp av Centrum för rättvisa tog han sitt fall till Europadomstolen.
Forskarna som avslöjade en av Sveriges största medicinska skandaler stämplades själva som medskyldiga till forskningsfusk av Karolinska Institutet (KI), utan möjlighet att försvara sig mot anklagelserna eller överklaga. Beslutet fick allvarliga konsekvenser för deras forskarkarriärer. Med hjälp av Centrum för rättvisa har visselblåsarna anmält Sverige till Europadomstolen för att de inte har tillförsäkrats ett effektivt domstolsskydd mot ogrundade repressalier.
Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av de som drabbats är yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Förvaltningsrätten gav Katarina och Svante Henryson rätt mot Tillväxtverket och fann att det var fel av myndigheten att återkräva korttidsstödet. Domen överklagades av Tillväxtverket till Kammarrätten i Stockholm, som gick på myndighetens linje.
Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag i Småland. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade de Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Förvaltningsrätten och kammarrätten gav Tillväxtverket rätt, och Högsta förvaltningsdomstolen gav inte prövningstillstånd i målet.
Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Henrik Gustavsson tog sitt fall till Europadomstolen för att få prövat om det stod i strid med Europakonventionen att han fick betala de höga rättegångskostnaderna. I december 2022 beslutade Europadomstolen dock att fallet inte skulle tas upp till prövning.
Hundratals småföretagare har hamnat i kläm efter att Tillväxtverket plötsligt återkrävt korttidsstöd från företag som beslutat om utdelning, trots att det inte fanns något utdelningsförbud när stöden beviljades. Några av de drabbade är Centrum för rättvisas klienter Annika Utbult och Peter Borneby, som driver restaurangverksamhet i Borås. I oktober 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sin vägledande dom i syskonens fall, och domstolen gick på Tillväxtverkets linje.
Under sex års tid var Erik Dahlström felaktigt placerad i särskola av Arvika kommun. Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde han skadestånd från kommunen för att han fråntogs sin grundlagsskyddade rätt till utbildning. Arvika kommun har beslutat att betala hela det begärda skadeståndet på 250 000 kronor.
Fembarnsmamman Miclin George drogs in i en rättsprocess mot staten när Kronofogden felaktigt utmätte hennes bil för en annan persons skulder. Trots att hon vann mot staten i domstol ville Skatteverket, som företrädde staten, inte ersätta hennes rättegångskostnader. Idag slog Högsta domstolen fast att Miclin George har rätt till ersättning för sina kostnader med stöd av grundlagen. Det vägledande beslutet ”Bilen i Borås” NJA 2020 s. 908 stärker enskildas möjligheter att anlita jurist för att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut i domstol.
Rauha och Rudolf Karlsson ville bygga en liten bastu på sin fritidsfastighet och beviljades strandskyddsdispens av kommunen. Men när länsstyrelsen i Stockholm bestämde sig för att granska ärendet blev det liggande i närmare tre års tid. Efter att Rauha och Rudolf Karlsson stämt staten i domstol har staten erkänt att den långa väntetiden utgör ett brott mot rätten till prövning inom skälig tid. Staten går därför med på att betala skadestånd till makarna Karlsson. Fallet kan få betydelse för andra personer som också har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning.