Rättssäkerhet

Centrum för rättvisa står upp för enskildas rättssäkerhet. Det handlar bland annat om att säkerställa att enskilda i praktiken har möjlighet att tillvarata sina rättigheter inom rimlig tid och att staten måste kunna hållas ansvarig för felaktig myndighetsutövning.

Anders Andersson mot Arbetsförmedlingen

Taxiföretagaren Anders Andersson i Skövde krävdes på nästan 150 000 kronor av Arbetsförmedlingen – ett krav som han ansåg var felaktigt. Förvaltningsrätten och kammarrätten slog dock fast att han inte fick överklaga beslutet. Sedan Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att Anders Andersson hade rätt att överklaga (HFD 2025 ref. 43), har förvaltningsrätten nu beslutat att han ska få tillbaka hälften av beloppet. ”Det är grundläggande i en rättsstat att enskilda kan utmana ingripande myndighetsbeslut”, säger Alexander Troedsson, jurist på Centrum för rättvisa.

Kent Östergård mot RISE Research Institutes of Sweden (RISE)

Kent Östergård hade varit certifierad energiexpert i tio år, men när han skulle förnya certifieringen fick han oväntat avslag. Beslutet drog undan mattan för hans företag och innebar i praktiken ett yrkesförbud. Trots det bestämde Kammarrätten i Jönköping att han inte hade någon rätt att försvara sig mot beslutet i domstol. Högsta förvaltningsdomstolen tog inte upp fallet till prövning vilket innebär att kammarrättens dom står fast. ”Ett bevis på att rätten till domstolsprövning inte fungerar i Sverige. Det borde vara självklart att man får överklaga beslut som sätter stopp för ens yrkesutövning”, säger Elsa Haggård, jurist vid Centrum för rättvisa.

Krzysztof Janiak mot staten

När Krzysztof Janiak vann mot Skatteverket i förvaltningsdomstol nekades han ersättning för sina advokatkostnader. Efter att han stämt staten i Stockholms tingsrätt har Justitiekanslern gått med på att betala rättegångskostnaderna med stöd av rätten till rättvis rättegång. ”För första gången ger rätten till rättvis rättegång ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål. Det här är ett viktigt steg för att förbättra enskildas möjligheter att anlita ombud för att tillvarata sina rättigheter mot felande myndigheter, men lagstiftaren måste fortfarande agera”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.

Grinnemo m.fl mot Sverige

Forskarna som avslöjade en av Sveriges största medicinska skandaler stämplades själva som medskyldiga till forskningsfusk av Karolinska Institutet (KI), utan möjlighet att försvara sig mot anklagelserna eller överklaga. Beslutet fick allvarliga konsekvenser för deras forskarkarriärer. Med hjälp av Centrum för rättvisa har visselblåsarna anmält Sverige till Europadomstolen för att de inte har tillförsäkrats ett effektivt domstolsskydd mot ogrundade repressalier.

Sylvie mot staten

Trots att Sylvie vann mot Skatteverket i Högsta förvaltningsdomstolen tvingades hon betala för sin advokat ur egen ficka. För att få ersättning hänvisades hon till att inleda en ny rättegång mot staten i allmän domstol. Men handläggningen drog ut på tiden och Sylvie valde därför att ingå en förlikning med staten. ”Fallet visar problemet med att enskilda tvingas föra dubbla processer för att gå skadefria när myndigheterna gör fel”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.

Samir Sabri mot Sverige

Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor. 30 år senare fick han resning och friades från alla misstankar. Trots att den ursprungliga brottmålsprocessen präglades av allvarliga rättssäkerhetsbrister har staten vägrat att ersätta Samir för den felaktiga domen. Med hjälp av Centrum för rättvisa tog han sitt fall till Europadomstolen.

Katarina och Svante Henryson mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av de som drabbats är yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Förvaltningsrätten gav Katarina och Svante Henryson rätt mot Tillväxtverket och fann att det var fel av myndigheten att återkräva korttidsstödet. Domen överklagades av Tillväxtverket till Kammarrätten i Stockholm, som gick på myndighetens linje.

Alain och Claudine Cavard mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag i Småland. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade de Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Förvaltningsrätten och kammarrätten gav Tillväxtverket rätt, och Högsta förvaltningsdomstolen gav inte prövningstillstånd i målet.

Henrik Gustavsson mot Sverige

Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Henrik Gustavsson tog sitt fall till Europadomstolen för att få prövat om det stod i strid med Europakonventionen att han fick betala de höga rättegångskostnaderna. I december 2022 beslutade Europadomstolen dock att fallet inte skulle tas upp till prövning.

Annika Utbult och Peter Borneby mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare har hamnat i kläm efter att Tillväxtverket plötsligt återkrävt korttidsstöd från företag som beslutat om utdelning, trots att det inte fanns något utdelningsförbud när stöden beviljades. Några av de drabbade är Centrum för rättvisas klienter Annika Utbult och Peter Borneby, som driver restaurangverksamhet i Borås. I oktober 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sin vägledande dom i syskonens fall, och domstolen gick på Tillväxtverkets linje.

Erik Dahlström mot Arvika kommun

Under sex års tid var Erik Dahlström felaktigt placerad i särskola av Arvika kommun. Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde han skadestånd från kommunen för att han fråntogs sin grundlagsskyddade rätt till utbildning. Arvika kommun har beslutat att betala hela det begärda skadeståndet på 250 000 kronor.

Miclin George mot staten

Fembarnsmamman Miclin George drogs in i en rättsprocess mot staten när Kronofogden felaktigt utmätte hennes bil för en annan persons skulder. Trots att hon vann mot staten i domstol ville Skatteverket, som företrädde staten, inte ersätta hennes rättegångskostnader. Idag slog Högsta domstolen fast att Miclin George har rätt till ersättning för sina kostnader med stöd av grundlagen. Det vägledande beslutet ”Bilen i Borås” NJA 2020 s. 908 stärker enskildas möjligheter att anlita jurist för att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut i domstol.