Connie Dickinson mot Mälardalens högskola

Läs Högsta domstolens dom här.

Connie Dickinson från USA är en av tusentals studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz som varje år kommer till Sverige för att delta i högre utbildning. Hon betalade drygt 170 000 kronor för en matematikutbildning vid Mälardalens högskola som visade sig vara så dålig att den underkändes på fyra av fem punkter av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) – den statliga kontrollmyndigheten.

UKÄ bedömde att utbildningen uppvisade ”bristande kvalitet” och ifrågasatte högskolans rätt att utfärda examen.
Connie Dickinson hoppade då av utbildningen och begärde pengarna tillbaka. Högskolan avslog dock hennes begäran med hänvisning till att den inte hade något rättsligt ansvar i förhållande till henne för eventuella brister i utbildningen.

Connie Dickinson stämde då högskolan med hjälp av Centrum för rättvisa och gjorde gällande att betalningen av studieavgift medfört att det uppstått ett civilrättsligt avtal mellan henne och högskolan. Connie Dickinson vann i tingsrätten och i hovrätten och målet hamnade till slut i Högsta domstolen.

Högsta domstolen bedömde att betalningen av studieavgift medförde att ett ömsesidigt förpliktande avtal uppstått mellan Connie Dickinson och Mälardalens högskola, och att högskolan gjort sig skyldig till avtalsbrott genom att tillhandahålla utbildning som inte höll godtagbar standard.  Högsta domstolen konstaterade att Connie Dickinson hade rätt att få tillbaka motsvarande två tredjedelar, dvs. 114 000 kronor, av den studieavgift hon har betalat till högskolan. Domen blir vägledande för hur liknande situationer ska behandlas i framtiden.

– Domen ger uttryck för en viktig princip, nämligen att statliga myndigheter har samma rättsliga ansvar som privata aktörer när de säljer undermåliga tjänster till enskilda, kommenterar Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Connie Dickinson.