Yrkes- och näringsfrihet

Shahram Soltani mot staten

När Livsmedelsverket med omedelbar verkan beslutade att förbjuda Shahram Soltanis verksamhet, var hans dröm om att återuppväcka den persiska vintraditionen nära att grusas. Druvor värda miljoner ruttnade bort på lagergolven och företaget hotades av konkurs. Men när förvaltningsrätten prövade fallet visade det sig att myndigheten ”inte haft fog för sitt beslut”. Med hjälp av Centrum för rättvisa kräver Shahram Soltani nu skadestånd av staten. ”Staten måste ersätta de skador som förbudet har orsakat. Shahram Soltani ska inte behöva betala för Livsmedelsverkets fel”, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Shahram Soltani.


– Förbudsbeslutet kom strax innan jul förra året, precis när högsäsongen skulle börja för mitt företag. Jag var tvungen att lägga ner hela verksamheten över en dag. Allt jag arbetat så hårt för riskerade att förstöras, trots att jag inte hade gjort något fel. Nu hoppas jag att staten tar sitt ansvar för det som hänt, säger Shahram Soltani.

Shahram Soltani drömde om att återuppväcka den uråldriga persiska vintraditionen, som varit bannlyst i Iran sedan 1979. I ett nedlagt pappersbruk i småländska Gemla började Shahram Soltani producera persiskt vin gjort på druvor från Iran, för första gången sedan den islamiska revolutionen.

Efter granskning av Systembolagets jurister togs dryckerna in i Systembolagets sortiment, där de såldes som ”alkoholhaltig dryck från druvor”. Intresset visade sig snabbt vara stort. Redan under de första månaderna såldes flera tusen flaskor, och produkterna fick fina betyg i den internationella branschpressen. 

Men under ett rutinbesök på Shahram Soltanis anläggning i oktober 2023 beslutade Livsmedelsverket plötsligt att förbjuda verksamheten. Detta trots att man inte hittat några fel på produkterna eller på anläggningen. Enligt Livsmedelsverket fick Shahram Soltanis produkter inte kallas för ”vin” – och inte för något annat heller – eftersom hans druvor inte kom från ett EU-land. Myndigheten meddelade därför ett omedelbart förbud mot all fortsatt produktion och försäljning av produkterna, och kontaktade även Systembolaget för att få produkterna nedtagna från hyllorna. 

På grund av beslutet stod Shahram Soltanis verksamhet stilla i drygt fem månader. Under tiden hann vindruvor värda flera miljoner kronor ruttna bort, eftersom de inte kunde sättas i produktion. Bolaget förlorade också sina intäkter och riskerade snart att gå i konkurs om inte verksamheten kunde återupptas. 

Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Shahram Soltani till förvaltningsrätten och gjorde gällande att det inte fanns något stöd i EU-lagstiftningen för Livsmedelsverkets förbud. Som Systembolagets jurister tidigare kommit fram till fanns det inga hinder mot att Shahram Soltani tillverkade och sålde sina produkter på det sätt han gjort. Eftersom det inte fanns något lagstöd för förbudet bröt det mot den grundlagsskyddade näringsfriheten som kräver att alla ingrepp i näringsfriheten ska ha stöd i lag, enligt överklagandet.

Och efter en utdragen process fick Shahram Soltani till slut rätt. Förvaltningsrätten konstaterade att Livsmedelsverket inte hade haft fog för sitt beslut, och kritiserade också myndighetens bristfälliga motivering av beslutet. Livsmedelsverket valde att inte överklaga domen. 

Under försommaren 2024 kunde produktionen återupptas och företaget räddades från konkurs. Men de skador som beslutet hann orsaka under förbudstiden har ännu inte kompenserats. Enligt gällande lagstiftning är det i stället den enskildes ansvar att kräva skadestånd från staten hos Justitiekanslern eller i allmän domstol om en myndighet har gjort fel – vilket ofta kan innebära stora utmaningar för den enskilde.

Nu hjälper Centrum för rättvisa Shahram Soltani att begära ersättning från staten motsvarande de 8 448 000 kronor som Livsmedelsverkets felaktiga beslut orsakat honom. Förutom intäktsförluster omfattar kravet också skador på inventarier och onödiga merkostnader som beslutet orsakat. 

– Shahram Soltanis fall handlar om en viktig principfråga. Att få rätt mot en myndighet i förvaltningsdomstol är inte mycket värt om det inte också går att få ersättning för de skador som det felaktiga beslutet orsakat. Den som drabbas av felaktig myndighetsutövning ska inte behöva betala för det, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund.

Skadeståndsanspråket lämnades in till Justitiekanslern den 18 december. Om Justitiekanslern inte betalar kravet kommer en stämningsansökan att lämnas in till Stockholms tingsrätt.

Kontakt