Yrkes- och näringsfrihet

Shahram Soltani mot staten

När Livsmedelsverket med omedelbar verkan beslutade att förbjuda Shahram Soltanis verksamhet, var hans dröm om att återuppväcka den persiska vintraditionen nära att grusas. Druvor värda miljoner ruttnade bort på lagergolven och företaget hotades av konkurs. Men när förvaltningsrätten prövade fallet visade det sig att myndigheten ”inte haft fog för sitt beslut”.

Med hjälp av Centrum för rättvisa kräver Shahram Soltani nu skadestånd av staten. ”Staten måste ersätta de skador som förbudet har orsakat. Shahram Soltani ska inte behöva betala för Livsmedelsverkets fel”, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Shahram Soltani.


– Förbudsbeslutet kom strax innan jul, precis när högsäsongen skulle börja för mitt företag. Jag var tvungen att lägga ner hela verksamheten över en dag. Allt jag arbetat så hårt för riskerade att förstöras, trots att jag inte hade gjort något fel. Nu hoppas jag att staten tar ansvar för det som hänt, säger Shahram Soltani.

Shahram Soltani drömde om att återuppväcka den uråldriga persiska vintraditionen, som varit bannlyst i Iran sedan 1979. I ett nedlagt pappersbruk i småländska Gemla började Shahram Soltani producera persiskt vin gjort på druvor från Iran, för första gången sedan den islamiska revolutionen.

Efter granskning av Systembolagets jurister togs dryckerna in i Systembolagets sortiment, där de såldes som ”alkoholhaltig dryck från druvor”. Intresset visade sig snabbt vara stort. Redan under de första månaderna såldes flera tusen flaskor, och produkterna fick fina betyg i den internationella branschpressen. 

Men under ett rutinbesök på Shahram Soltanis anläggning i oktober 2023 beslutade Livsmedelsverket plötsligt att förbjuda verksamheten. Detta trots att man inte hittat några fel på produkterna eller på anläggningen. Enligt Livsmedelsverket fick Shahram Soltanis produkter inte kallas för ”vin” – och inte för något annat heller – eftersom hans druvor inte kom från ett EU-land. Myndigheten meddelade därför ett omedelbart förbud mot all fortsatt produktion och försäljning av produkterna, och kontaktade även Systembolaget för att få produkterna nedtagna från hyllorna. 

På grund av beslutet stod Shahram Soltanis verksamhet stilla i drygt fem månader. Under tiden hann vindruvor värda flera miljoner kronor ruttna bort, eftersom de inte kunde sättas i produktion. Bolaget förlorade också sina intäkter och riskerade snart att gå i konkurs om inte verksamheten kunde återupptas. 

Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Shahram Soltani till förvaltningsrätten och gjorde gällande att det inte fanns något stöd i EU-lagstiftningen för Livsmedelsverkets förbud. Som Systembolagets jurister tidigare kommit fram till fanns det inga hinder mot att Shahram Soltani tillverkade och sålde sina produkter på det sätt han gjort. Eftersom det inte fanns något lagstöd för förbudet bröt det dessutom mot den grundlagsskyddade näringsfriheten, som kräver att alla ingrepp i näringsfriheten ska ha stöd i lag.

Och efter en utdragen process fick Shahram Soltani till slut rätt.

I en dom den 11 juli 2024 beslutade Förvaltningsrätten i Uppsala att upphäva förbudet. Förvaltningsrätten konstaterade att Livsmedelsverket inte hade haft fog för sitt beslut, och kritiserade också myndighetens bristfälliga motivering av beslutet. Livsmedelsverket valde att inte överklaga domen. 

Kort därefter kunde produktionen återupptas och företaget räddades från konkurs.

De skador som beslutet hann orsaka under förbudstiden blev däremot inte kompenserade genom domen. Enligt gällande lagstiftning är det i stället den enskildes ansvar att kräva skadestånd från staten hos Justitiekanslern eller i allmän domstol om en myndighet har gjort fel – vilket ofta kan innebära stora utmaningar för den enskilde.

Några månader efter förvaltningsrättens dom försökte Shahram Soltani begära ersättning av staten för de skador som det olagliga förbudsbeslutet hade orsakat honom. Kravet gällde bland annat druvor som gått förlorade under produktionsstilleståndet och merkostnader som bolaget fått betala på grund av förbudet.

I ett beslut ett drygt år senare, den 5 februari 2026, konstaterade också Justitiekanslern att staten var skyldig att betala skadestånd till Shahram Soltanis företag på grund av det felaktiga beslutet.

Men trots det vägrade Justitiekanslern att betala ut någon ersättning.

Enligt Justitiekanslern hade Shahram Soltani inte gett in tillräckligt mycket skriftlig bevisning för att styrka hur stora skadorna var. Därför skulle skadeståndet, enligt Justitiekanslern, uppå till noll kronor. För att kunna få ersättning ansåg Justitiekanslern att Shahram Soltani i stället skulle behöva stämma staten i en ny process i tingsrätten.

– Det känns väldigt frustrerande när jag tänker på att det blir en ny lång process, säger Shahram Soltani. 

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Shahram Soltani nu stämt staten i en ny domstolsprocess.

I stämningsansökan kräver han skadestånd från staten motsvarande de drygt åtta miljoner kronor som Livsmedelsverkets felaktiga beslut orsakat honom. Förutom intäktsförluster omfattar kravet även onödiga merkostnader som beslutet orsakat hans företag.

– Shahram Soltanis fall är ett exempel på ett större systemfel. Även om det står klart att en myndighet har gjort fel kan staten alltför enkelt undgå ansvar för konsekvenserna. Oftast blir det i stället den enskilde som får plocka upp notan när en myndighet gör bort sig. Det är helt oacceptabelt, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Shahram Soltani i processen. 

Kontakt