Yrkes- och näringsfrihet

Danyar Mohammed mot Migrationsverket


Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk fick Migrationsverkets kompetensutvisningar på fall

I december 2017 kom den vägledande domen som inte bara Danyar och tusentals andra arbetskraftsinvandrare hade väntat på, utan också arbetsgivarna och politikerna. Domen gav Danyar rätt och Migrationsverket fel. Migrationsverket ska göra en helhetsbedömning när myndigheten tittar på̊ om arbetskraftsinvandrare har haft tillräckligt bra villkor för att få förlängt arbetstillstånd och därmed få stanna i Sverige.

De senaste åren har Migrationsverket i rasande takt utvisat människor som jobbar i Sverige med bra villkor på grund av obetydliga fel och misstag från arbetsgivaren. En som drabbats är Danyar Mohammed som är pizzabagare i Jokkmokk i Norrbotten – ett samhälle han älskar.

På grund av en administrativ miss från arbetsgivarens sida ändrades inte hans lön när kollektivavtalet höjdes och han fick därför under en period 460 kronor för lite i månadslön. Misstaget rättades till så fort det upptäcktes. Men det spelade ingen roll för Migrationsverket. Danyar skulle utvisas. Myndighetens linje har varit att varje brist i anställningsvillkoren ska leda till utvisning oavsett hur liten bristen varit eller vad den berott på̊.

Kompetensutvisningarna – techbolagens krisfråga

Migrationsverkets praxis har skapat allvarliga problem bland annat för den svenska techbranschen som är beroende av att kunna rekrytera programmerare från andra länder. Ett antal ledade bolag har drabbats när Migrationsverket har utvisat deras nyckelmedarbetare på grund av mindre försäkringsmissar. Dessa så kallade kompetensutvisningar har blivit en glödhet fråga
i politiken.

Ett särskilt uppmärksammat fall gällde Centrum för rättvisas klient programmeraren Tayyab Shabab, som till slut valde att lämna Sverige för ett jobb i Tyskland innan hans process var slutligt avgjord. Han hade då levt under utvisningshot i ett år på̊ grund av en tidigare arbetsgivares försäkringsmiss.

– Migrationsverkets hårda praxis skapade
stor rättsosäkerhet. Därför var det många eftertraktade programmerare som likt Tayyab Shabab gav upp Sverige och flyttade till länder som
tar bättre hand om utländsk kompetens,
sa Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Tayyab Shabab
till TV4 Nyhetsmorgon.

Danyar tog striden – och vann

Danyar i Jokkmokk tog med hjälp av Centrum för rättvisa striden mot Migrationsverkets onyanserade praxis, inte bara för sig själv utan också för alla andra arbetskraftsinvandrare i liknande situationer. Han överklagade utvisningsbeslutet, först till migrationsdomstolen som gick på Migrationsverkets linje och sedan vidare till Migrationsöverdomstolen som är sista instans i migrationsmål och vars domar är vägledande. I februari 2017 meddelade domstolen, som prövar färre än en procent av de mål som överklagas, att den skulle pröva Danyars fall. Och i december 2017 kom den vägledande domen som inte bara Danyar och alla som stöttade honom hemma i Jokkmokk och runt om i Sverige, utan även tech-branschen och politikerna hade väntat på. Domen gav Danyar rätt och Migrationsverket fel.

Enligt Migrationsöverdomstolens dom ska frågan om en arbetskraftsinvandrare har haft tillräckliga anställningsvillkor avgöras genom en helhetsbedömning, där orsaken till en eventuell brist och arbetsgivarens seriositet ska beaktas. Vad luciadomarna klargör är att Migrationsverket måste skilja på̊ fusk och misstag. Myndigheten ska förhindra att människor utnyttjas och att skrupelfria företag kringgår reglerna – inte motarbeta svenska företags rekryteringar.

Kompetensutvisningarna har minskat

Centrum för rättvisa har i en rapport från sommaren 2018 granskat genomslaget för Migrationsöverdomstolens vägledande avgörande i underrättspraxis. Granskningen, som bygger på en genomgång av 1 053 fall, visar att arbetskraftsinvandrares ställning och rättssäkerhet har förbättrats påtagligt på grund av domarna. Det är numera bara i undantagsfall som arbetskraftsinvandrare utvisas på grund av misstag från uppenbart seriösa arbetsgivare. Detta eftersom såväl migrationsdomstolarna som Migrationsverket i de allra flesta fall gör nyanserade helhetsbedömningar i enlighet med luciadomarna.