Här hittar du rättsfallen som Centrum för rättvisa driver. Du kan sortera dem efter rättsområde genom länkarna nedan.
Den långsamma handläggningen vid Socialstyrelsen gjorde att personer som har haft rätt utbildning för att kunna utöva sjuksköterskeyrket i Sverige istället fick gå arbetslösa. Centrum för rättvisa företrädde Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel som vände sig till Justitiekanslern med en ansökan om skadestånd för den förlust de lidit.
Makarna Rolf och Regina Johansson krävdes av Partille kommun på över 700 000 kronor för vägar de inte behövde. Bakgrunden var att kommunen vill ge ett husföretag möjlighet att bygga 24 hus i närheten av makarna Johanssons fastighet och då behövdes nya vägar. Utöver gatukostnaderna tvingades makarna Johansson att avstå mark för projektets genomförande. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade makarna Johansson detaljplanen och gatukostnadsfördelningen. Både Mark- och miljööverdomstolen och Kammarrätten gick däremot på kommunens linje och både detaljplanen och gatukostnaderna står därför fast.
När docenten Eivind Torp ansökte om meriteringsstöd för att få professorskompetens uppgav Mittuniversitetet att stödet var förbehållet kvinnliga docenter. Som man var han därför inte ens behörig att ansöka. Efter att ha anmält diskrimineringen till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som för första gången tog sig an ett fall om positiv särbehandling, fastställde slutligen Arbetsdomstolen att Eivind Torp blivit diskriminerad i strid med diskrimineringslagen. Eivind Torp fick 25 000 kronor i skadestånd.
Efter att 130 personer anmält antagningsförfarandet till Polishögskolan till Diskrimineringsombudsmannen utan att förfarandet kritiserats, stämde fyra män med Centrum för rättvisas hjälp Rikspolisstyrelsen (numera Polismyndigheten) för olaglig diskriminering. Som svar på stämningen försökte staten att få männens anspråk avvisade på en formell grund, men den manövern misslyckades genom en dom från Högsta domstolen. Efter att målet återförvisats till tingsrätten fick de fyra männen till slut hela det yrkade beloppet, dvs 100 000 kronor vardera från Polismyndigheten.
Europadomstolen har fällt svenska staten för brott mot rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. I fallet hade en kvinna från Stockholm åtalats för skattebrott – anklagelser som hon sedan kom att frias ifrån. Samtidigt hade hon påförts skattetillägg i en parallell process som fortsatte även efter att hon friats i skattebrottsprocessen. Detta stod i strid med Europakonventionen och kvinnan tillerkänns nu 2 000 euro i skadestånd av Europadomstolen.
En svårt sjuk patient filmades när han vårdades i livets slutskede på Akademiska sjukhuset i Uppsala, utan att mannen eller hans anhöriga hade samtyckt till filmningen. Landstinget tillät filmningen och medverkade till att mannens dödskamp blev kommersiell TV-underhållning. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde mannens anhöriga landstinget för kränkningen. I november 2014 fick de anhöriga rätt i hovrätten, som tillerkände dem 20 000 kr var i skadestånd.
Lennart Johansson tvingades vänta i över fyra år på en prövning av en tvist med en byggfirma. Trots att domstolen varit helt passiv i ett år och fyra månader och kritiserats av Justitieombudsmannen fann Justitiekanslern att Lennart Johansson inte hade rätt till skadestånd för den långsamma handläggningen. Men när Lennart Johansson sedan stämde staten slog domstolen fast att han hade utsatts för en kränkning av rätten till rättegång inom skälig tid enligt Europakonventionen och att han hade rätt till skadestånd.
I oktober 2012 inspekterades salongen Vild och Vacker i centrala Halmstad av kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Därefter tog kommunen betalt av Alexandra Olsen och hennes kollegor för ett och samma arbete flera gånger om – i strid med såväl grundlag som vanlig lag. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Alexandra Olsen och hennes kollegor avgiftsbeslutet. Mark- och miljödomstolen satte ner tillsynsavgiften och gav kommunen en bakläxa för hur kommunen frikostigt avrundat tillsynstid uppåt.
Blake Pettersson berövades felaktigt sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen. Fyra och ett halvt år senare fick han rätt mot myndigheterna, men blev helt utan ersättning. Med Centrum för rättvisa som ombud vände sig Blake Pettersson till domstol och krävde skadestånd grundat på grundlagen. När Högsta domstolen tillslut gav honom rätt blev Blake Pettersson den förste att få skadestånd för en grundlagskränkning.
När Järfälla kommun beslutade att stänga den befintliga vägen till bröderna Nigells fastigheter i Ormbacka och istället bygga en ny väg ville kommunen tvinga bröderna att betala 130 000 kronor var i gatukostnader. Detta trots att bröderna sedan tidigare betalat hundratusentals kronor för den befintliga vägen och varken behövde eller ville ha en ny väg. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade bröderna kommunens detaljplan, som upphävdes av mark- och miljööverdomstolen. Bröderna slipper därför betala de föreslagna gatukostnaderna.
Under flera år betalade Mikael Andersson 10 000-tals kronor till kommunen för kontroll av sitt gatukök i Skövde. Efter att i ett par års tid inte ha fått några besök av kommunen över huvud taget tjatade Mikael Andersson till sig ett besök. Totalt fick han max fyra timmars granskning, men han fick betala för 24 timmars livsmedelskontroll.
Jordbruksverket tvingade småföretagare runt om i landet att sluta sälja vissa importerade juicer utan stöd i lag. Dessutom tvingades flera att betala olagliga straffavgifter på upp till 20 000 kr. En av de drabbade, Brian Cicek i Göteborg, gav inte upp och gick hela vägen till Högsta domstolen.