Våra rättsfall

Här hittar du rättsfallen som Centrum för rättvisa driver. Du kan sortera dem efter rättsområde genom länkarna nedan.

Alain och Claudine Cavard mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag i Småland. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade de Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Förvaltningsrätten och kammarrätten gav Tillväxtverket rätt, och Högsta förvaltningsdomstolen gav inte prövningstillstånd i målet.

Henrik Gustavsson mot Sverige

Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Henrik Gustavsson tog sitt fall till Europadomstolen för att få prövat om det stod i strid med Europakonventionen att han fick betala de höga rättegångskostnaderna. I december 2022 beslutade Europadomstolen dock att fallet inte skulle tas upp till prövning.

Syskonen Lignell mot Östersunds kommun

Trots tidigare löften om att deras barndomshem skulle få stå kvar gick Östersunds kommun till domstol för att få tvångsinlösa syskonen Leif och Anita Lignells hus. Syskonen tog strid för sitt hus och fick till slut rätt i Mark- och miljööverdomstolen som slog fast att huset får stå kvar.

Annika Utbult och Peter Borneby mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare har hamnat i kläm efter att Tillväxtverket plötsligt återkrävt korttidsstöd från företag som beslutat om utdelning, trots att det inte fanns något utdelningsförbud när stöden beviljades. Några av de drabbade är Centrum för rättvisas klienter Annika Utbult och Peter Borneby, som driver restaurangverksamhet i Borås. I oktober 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sin vägledande dom i syskonens fall, och domstolen gick på Tillväxtverkets linje.

Lars Erik Larsson mot staten

Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. I en dom idag konstaterar Högsta domstolen att Kronofogden inte behöver betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar. Två justitieråd är skiljaktiga och anser att Lars Erik Larsson har rätt till ränta.

Ali Omumi mot staten

Migrationsverket utvisade ingenjören Ali Omumi ur Sverige på grund av att hans förrförra arbetsgivare saknade vissa försäkringar. Därefter hindrade Migrationsverket honom från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till en påhittad regel. Först efter en lång rättsprocess i migrationsdomstolen kunde Ali Omumi återvända till sitt jobb på ABB i Ludvika. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer han staten i domstol för en av de mest uppmärksammade kompetensutvisningarna och begär skadestånd för den inkomstförlust som han haft på grund av Migrationsverkets felaktiga utvisningsbeslut.

Erik Dahlström mot Arvika kommun

Under sex års tid var Erik Dahlström felaktigt placerad i särskola av Arvika kommun. Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde han skadestånd från kommunen för att han fråntogs sin grundlagsskyddade rätt till utbildning. Arvika kommun har beslutat att betala hela det begärda skadeståndet på 250 000 kronor.

Felicia Hogrell mot Sveriges Lantbruksuniversitet

Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att ha vidtagit olagliga yttrandefrihetsrepressalier mot veterinärstudenten Felicia Hogrell. JO uttalar att statliga lärosäten inte får ingripa mot studenter för att de använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Ändå utsattes Felicia Hogrell för repressalier av SLU efter att hon i två uppmärksammade debattartiklar i Expressen kritiserat metoder för svensk grisslakt. JO:s beslut kommer att bli vägledande för svenska högskolor och universitet i frågan om studenters yttrandefrihet.

Rameez Hussain mot Migrationsverket

Migrationsverket har beslutat att utvisa systemutvecklaren Rameez Hussain som sedan 2016 arbetat som senior apputvecklare på ett IT-företag i Stockholm. Bakgrunden till utvisningen är att Rameez Hussains tidigare arbetsgivare, för fem år sedan, valt fel försäkringspaket för honom. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain överklagat utvisningsbeslutet till Migrationsöverdomstolen. Fallet kan få betydelse för många andra arbetskraftsinvandrare som trots en stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden ändå drabbas av Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Tiptapp mot Stockholms stad

I september 2018 förbjöd Stockholms stad delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter att enskilda hjälper varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp beslutet och under våren 2020 gav mark- och miljödomstolen Tiptapp rätt och upphävde kommunens förbud. Kommunen överklagade dock domen till Mark-och miljööverdomstolen. Dom väntas under hösten 2021.

Evald Hellgren mot staten

Evald Hellgren bedrev en framgångsrik näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Efter att han med Centrum för rättvisas hjälp stämt staten avslog Stockholms tingsrätt hans begäran om skadestånd. Hovrätten valde senare att gå på samma linje. Hovrättens dom blev slutlig och vann laga kraft sedan Högsta domstolen beslutat att inte pröva fallet.

Anne-Marie Kagarp mot staten

Anne-Marie Kagarp fick sin lön utmätt av Kronofogden trots att hon redan betalat av sin skuld. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde hon år 2019 staten för att ha överträtt hennes grundlagsskyddade äganderätt. Såväl Stockholms tingsrätt som Svea hovrätt fällde staten för överträdelsen och förpliktigade staten att betala skadestånd. Den 5 oktober 2021 beslutade Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd. Hovrättens dom blir nu vägledande för andra som drabbats av Kronofogdemyndighetens bristfälliga medelshantering.