Våra rättsfall

Här hittar du rättsfallen som Centrum för rättvisa driver. Du kan sortera dem efter rättsområde genom länkarna nedan.

Centrum för rättvisa mot Sverige (FRA-målet)

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att övervaka enskildas mobiltelefoner, e-post och annan privat kommunikation som sker via internet i syfte att kartlägga yttre hot mot landet. Den 25 maj 2021 meddelade Europadomstolen sin dom i vilken det konstaterades att den svenska FRA-lagen inte uppfyller Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten. Domen innebär att den svenska lagstiftningen måste ses över och blir vägledande även för andra europeiska länder som använder sig av hemlig massövervakning.

Matilda mot Sverige

Ystads kommun har utan motivering hindrat 20-åriga Matilda från att träffa sina yngre syskon, som är omhändertagna enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Enligt LVU får kommunens beslut inte överklagas. I en principiellt viktig dom har Kammarrätten i Göteborg i Matildas fall slagit fast att överklagandeförbudet strider mot Europakonventionen. Men när fallet sedan togs upp till prövning godtog domstolarna kontaktbegränsningarna utan att göra en självständig och oberoende prövning av socialnämndens skäl för beslutet. Matilda tog därför sitt fall till Europadomstolen, som i mars 2023 valde att inte ta upp fallet till prövning.

Marie-Louise Grettve mot staten

Salems kommun förstörde infarten till Marie-Louise Grettves hus I samband med ett vägarbete. Kommunen vägrade sedan att återställa infarten och hon tvingades inleda en rättsprocess. Men processen drog ut på tiden så pass mycket att ärendet hann preskriberas, och tvisten mot kommunen löstes aldrig. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Marie-Louise Grettve stämt staten för att hennes rätt till domstolsprövning åsidosatts.

Katarina och Svante Henryson mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av de som drabbats är yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Förvaltningsrätten gav Katarina och Svante Henryson rätt mot Tillväxtverket och fann att det var fel av myndigheten att återkräva korttidsstödet. Domen överklagades av Tillväxtverket till Kammarrätten i Stockholm, som gick på myndighetens linje.

Alain och Claudine Cavard mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag i Småland. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade de Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Förvaltningsrätten och kammarrätten gav Tillväxtverket rätt, och Högsta förvaltningsdomstolen gav inte prövningstillstånd i målet.

Henrik Gustavsson mot Sverige

Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Henrik Gustavsson tog sitt fall till Europadomstolen för att få prövat om det stod i strid med Europakonventionen att han fick betala de höga rättegångskostnaderna. I december 2022 beslutade Europadomstolen dock att fallet inte skulle tas upp till prövning.

Syskonen Lignell mot Östersunds kommun

Trots tidigare löften om att deras barndomshem skulle få stå kvar gick Östersunds kommun till domstol för att få tvångsinlösa syskonen Leif och Anita Lignells hus. Syskonen tog strid för sitt hus och fick till slut rätt i Mark- och miljööverdomstolen som slog fast att huset får stå kvar.

Annika Utbult och Peter Borneby mot Tillväxtverket

Hundratals småföretagare har hamnat i kläm efter att Tillväxtverket plötsligt återkrävt korttidsstöd från företag som beslutat om utdelning, trots att det inte fanns något utdelningsförbud när stöden beviljades. Några av de drabbade är Centrum för rättvisas klienter Annika Utbult och Peter Borneby, som driver restaurangverksamhet i Borås. I oktober 2022 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sin vägledande dom i syskonens fall, och domstolen gick på Tillväxtverkets linje.

Lars Erik Larsson mot staten

Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. I en dom idag konstaterar Högsta domstolen att Kronofogden inte behöver betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar. Två justitieråd är skiljaktiga och anser att Lars Erik Larsson har rätt till ränta.

Ali Omumi mot staten

Migrationsverket utvisade ingenjören Ali Omumi ur Sverige på grund av att hans förrförra arbetsgivare saknade vissa försäkringar. Därefter hindrade Migrationsverket honom från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till en påhittad regel. Först efter en lång rättsprocess i migrationsdomstolen kunde Ali Omumi återvända till sitt jobb på ABB i Ludvika. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer han staten i domstol för en av de mest uppmärksammade kompetensutvisningarna och begär skadestånd för den inkomstförlust som han haft på grund av Migrationsverkets felaktiga utvisningsbeslut.

Erik Dahlström mot Arvika kommun

Under sex års tid var Erik Dahlström felaktigt placerad i särskola av Arvika kommun. Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde han skadestånd från kommunen för att han fråntogs sin grundlagsskyddade rätt till utbildning. Arvika kommun har beslutat att betala hela det begärda skadeståndet på 250 000 kronor.

Felicia Hogrell mot Sveriges Lantbruksuniversitet

Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att ha vidtagit olagliga yttrandefrihetsrepressalier mot veterinärstudenten Felicia Hogrell. JO uttalar att statliga lärosäten inte får ingripa mot studenter för att de använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Ändå utsattes Felicia Hogrell för repressalier av SLU efter att hon i två uppmärksammade debattartiklar i Expressen kritiserat metoder för svensk grisslakt. JO:s beslut kommer att bli vägledande för svenska högskolor och universitet i frågan om studenters yttrandefrihet.