Yearly Archives

2021

Remissyttrande över betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64)

By Opinion

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). 

Utredningen lade fram sitt betänkande den 19 juli 2021. Utredningens huvudsakliga uppgift har varit att utreda brottsoffers rätt till skadestånd och deras möjlighet att få ut sådan ersättning. Syftet med uppdraget har varit att stärka brottsoffers ställning och att minska skadeverkningarna av brott.

En av de frågor som utretts är i vilken utsträckning nivåerna på så kallad kränkningsersättning bör höjas. Kränkningsersättning är en form av skadestånd som den som har utsatts för ett brott kan ha rätt till. Kränkningsersättningen syftar till att kompensera för känslor som skam, rädsla och förnedring som brottet framkallat hos brottsoffret.

I sitt remissyttrande instämmer Centrum för rättvisa i utredningens bedömning att det finns skäl att generellt höja nivåerna för kränkningsersättningen och att det krävs lagstiftningsåtgärder för att åstadkomma detta. Vidare lyfter Centrum för rättvisa fram att det framstår som lämpligt att ge domstolarna konkreta riktlinjer för vilka ersättningsnivåer som avses. Centrum för rättvisa har inga synpunkter på förslagen i övrigt.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Rättegångskostnader i förvaltningsdomstol

By Pågående fall, Rättssäkerhet

Enskilda som behöver hjälp av jurist för att överklaga felaktiga myndighetsbeslut till domstol får i dag stå för den kostnaden själv. Det innebär i praktiken att den som inte har råd att anlita jurist hamnar i ett underläge och får det svårare att tillvarata sin rätt mot felande myndigheter. Nu ska Högsta förvaltningsdomstolen avgöra om detta kan strida mot rätten till en rättvis rättegång, i ett rättsfall som Centrum för rättvisa driver.

– Vår uppfattning är att det är oförenligt med rätten till en rättvis rättegång att enskilda tvingas betala för att få rätt mot felande myndigheter i domstol, inte minst med hänsyn till att det slår särskilt hårt mot människor som inte har råd med en jurist. Om Högsta förvaltningsdomstolen håller med om detta kan det här fallet bli vägledande och stärka enskildas rättssäkerhet i Sverige på ett dramatiskt sätt, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud i Högsta förvaltningsdomstolen tillsammans med juristerna Erik Scherstén och Erica Wide.

Huvudregeln i förvaltningsmål är att enskilda som överklagar myndighetsbeslut till domstol får betala sina egna rättegångskostnader, även om den enskilde vinner målet. Men på senare tid har Högsta domstolen och Europadomstolen bedömt att en sådan regel kan strida mot den grundläggande rätten till en rättvis rättegång i regeringsformen respektive Europakonventionen. Anledningen är att rätten till en rättvis rättegång förutsätter att parterna är likställda i processen, och att neka rättegångskostnadsersättning gör att enskilda hamnar i ett underläge mot myndigheterna som inte är godtagbart.

Det är mot den bakgrunden som Högsta förvaltningsdomstolen nu har beslutat att pröva om en enskild som vunnit mot en myndighet i förvaltningsdomstol har rätt till ersättning för sina rättegångskostnader med stöd av bestämmelserna om rätten till en rättvis rättegång. Det aktuella fallet handlar om en person som vunnit mot Skatteverket i ett ärende om namnbyte och som haft kostnader för jurist.

Skatteverkets uppfattning i målet är att den enskilde inte ska få ersättning för sina rättegångskostnader, oavsett om en sådan rätt följer av rätten till en rättvis rättegång. Skatteverket anser att Högsta domstolens uttalanden om regeringsformens rätt till en rättvis rättegång inte gäller i förvaltningsdomstolarna. Skatteverket anser vidare att även om en rätt till ersättning följer av Europakonventionen, är det en fråga som måste lösas av lagstiftaren och inte av domstol. Skatteverket vill därför att Högsta förvaltningsdomstolen ska slå fast att förvaltningsdomstolarna även i fortsättningen ska avslå berättigade krav på rättegångskostnader och i stället hänvisa enskilda till att i efterhand stämma staten på skadestånd för brott mot rätten till en rättvis rättegång.

– Skatteverkets uppfattning är orimlig och urholkar rätten till en rättvis rättegång. Det finns stöd i såväl grundlagen som i Europakonventionen för att enskilda som fått rätt mot en felande myndighet i domstol ska kunna få ersättning för sina rättegångskostnader. Vår förhoppning är att Högsta förvaltningsdomstolen ska komma fram till den slutsatsen på motsvarande sätt som Högsta domstolen och Europadomstolen redan har gjort, avslutar Alexandra Loyd.

Högsta förvaltningsdomstolen har bestämt att frågan om rättegångskostnader ska avgöras av domstolen i dess helhet (plenum). Det sker exempelvis vid fall som är av stor prejudicerande betydelse. Målet kommer att avgöras efter föredragning som ska ske den 30 september 2021. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande kommer att bli offentligt under hösten, men exakt datum är inte bestämt.

Högsta förvaltningsdomstolen avgör om enskilda som får rätt mot felande myndigheter kan få ersättning för sina rättegångskostnader

By Aktuellt

Enskilda som behöver hjälp av jurist för att överklaga felaktiga myndighetsbeslut till domstol får i dag stå för den kostnaden själv. Det innebär i praktiken att den som inte har råd att anlita jurist hamnar i ett underläge och får det svårare att tillvarata sin rätt mot felande myndigheter. Nu ska Högsta förvaltningsdomstolen avgöra om detta kan strida mot rätten till en rättvis rättegång, i ett rättsfall som Centrum för rättvisa driver.

– Vår uppfattning är att det är oförenligt med rätten till en rättvis rättegång att enskilda tvingas betala för att få rätt mot felande myndigheter i domstol, inte minst med hänsyn till att det slår särskilt hårt mot människor som inte har råd med en jurist. Om Högsta förvaltningsdomstolen håller med om detta kan det här fallet bli vägledande och stärka enskildas rättssäkerhet i Sverige på ett dramatiskt sätt, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud i Högsta förvaltningsdomstolen tillsammans med juristerna Erik Scherstén och Erica Wide.

Huvudregeln i förvaltningsmål är att enskilda som överklagar myndighetsbeslut till domstol får betala sina egna rättegångskostnader, även om den enskilde vinner målet. Men på senare tid har Högsta domstolen och Europadomstolen bedömt att en sådan regel kan strida mot den grundläggande rätten till en rättvis rättegång i regeringsformen respektive Europakonventionen. Anledningen är att rätten till en rättvis rättegång förutsätter att parterna är likställda i processen, och att neka rättegångskostnadsersättning gör att enskilda hamnar i ett underläge mot myndigheterna som inte är godtagbart.

Det är mot den bakgrunden som Högsta förvaltningsdomstolen nu har beslutat att pröva om en enskild som vunnit mot en myndighet i förvaltningsdomstol har rätt till ersättning för sina rättegångskostnader med stöd av bestämmelserna om rätten till en rättvis rättegång. Det aktuella fallet handlar om en person som vunnit mot Skatteverket i ett ärende om namnbyte och som haft kostnader för jurist.

Skatteverkets uppfattning i målet är att den enskilde inte ska få ersättning för sina rättegångskostnader, oavsett om en sådan rätt följer av rätten till en rättvis rättegång. Skatteverket anser att Högsta domstolens uttalanden om regeringsformens rätt till en rättvis rättegång inte gäller i förvaltningsdomstolarna. Skatteverket anser vidare att även om en rätt till ersättning följer av Europakonventionen, är det en fråga som måste lösas av lagstiftaren och inte av domstol. Skatteverket vill därför att Högsta förvaltningsdomstolen ska slå fast att förvaltningsdomstolarna även i fortsättningen ska avslå berättigade krav på rättegångskostnader och i stället hänvisa enskilda till att i efterhand stämma staten på skadestånd för brott mot rätten till en rättvis rättegång.

– Skatteverkets uppfattning är orimlig och urholkar rätten till en rättvis rättegång. Det finns stöd i såväl grundlagen som i Europakonventionen för att enskilda som fått rätt mot en felande myndighet i domstol ska kunna få ersättning för sina rättegångskostnader. Vår förhoppning är att Högsta förvaltningsdomstolen ska komma fram till den slutsatsen på motsvarande sätt som Högsta domstolen och Europadomstolen redan har gjort, avslutar Alexandra Loyd.

Högsta förvaltningsdomstolen har bestämt att frågan om rättegångskostnader ska avgöras av domstolen i dess helhet (plenum). Det sker exempelvis vid fall som är av stor prejudicerande betydelse. Målet kommer att avgöras efter föredragning som ska ske den 30 september 2021. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande kommer att bli offentligt under hösten, men exakt datum är inte bestämt.

Kontakt: Alexandra Loyd, 073-767 92 73

Läs mer om fallet här.

Uppsatstävling: 25 000 kr till bästa examensuppsats om fri- och rättigheter

By Aktuellt

Har du skrivit en examensuppsats om fri- och rättigheter? Ansök om 2021 års Midander-Lönnstipendium senast den 15 oktober 2021!

För att uppmuntra och uppmärksamma studier av fri- och rättigheter har Centrum för rättvisa instiftat Midander-Lönnstipendiet. Stipendiet uppgår till 25 000 kronor och delas ut i december varje år till den student som under det senaste året har skrivit den bästa uppsatsen om fri- och rättigheter, rättsstats- eller rättssäkerhetsfrågor.

För att vara aktuell för stipendiet behöver din uppsats:

  • vara en examensuppsats inom juristprogrammet eller – om du läser en annan utbildning – skriven på magister- eller masternivå,
  • behandla fri- och rättigheter, rättsstats- eller rättssäkerhetsfrågor som är av betydelse i Sverige,
  • ha betygssatts med högsta betyg (t.ex. AB, A eller VG), och
  • vara betygssatt det senaste året.

Du skickar in din ansökan per e-post till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se senast den
15 oktober 2021. Din ansökan ska innehålla uppsatsen och en kopia på ditt betyg.

Vill du tipsa om en uppsatsförfattare som borde få stipendiet? Maila författarens namn och lärosäte till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se.

Läs mer om stipendiet på https://centrumforrattvisa.se/student/#midander.

Vi ser fram emot att läsa din uppsats!

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy: http://centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Centrum för rättvisa söker jurister

By Aktuellt

Centrum för rättvisa är Sveriges första public interest law firm med uppdrag att stärka det konstitutionella fri- och rättighetsskyddet genom rättsprocesser och prejudikatbildning. Med juridiken som verktyg har vi under snart tjugo års tid varit en stark röst för individens rätt. Genom ett stort antal banbrytande prejudikat har vi också bidragit till att utveckla juridiken och stärka den svenska rättsstaten. Nu söker vi dels processjurister, dels juniora jurister som vill ansluta sig till vårt växande processteam.

Centrum för rättvisas arbete går ut på att i domstol företräda enskilda som har fått sina konstitutionella rättigheter överträdda av staten eller kommunerna. Våra rättsprocesser syftar till att ge enskilda upprättelse i rättsfall som bildar vägledande prejudikat och på så sätt kommer fler till del. Centrum för rättvisa har alltid klienten i fokus och strävar efter att kunna erbjuda bästa möjliga juridiska rådgivning och processföring.

Som jurist hos Centrum för rättvisa blir du snabbt en viktig del av ett kreativt processteam med en stark laganda och unik kompetens i strategisk processföring, som lett till 21 vinster i högsta instans. Som arbetsgivare är vi måna om dig och din karriärutveckling och är övertygade om att vi kan erbjuda ett meningsfullt juristjobb med arbetsuppgifter utöver det vanliga.

Till tjänsten som junior jurist söker vi dig som

  • Har tagit juristexamen med mycket goda resultat.
  • Tycker om att leverera med stor punktlighet och hög kvalitet såväl individuellt som i team.
  • Är intresserad av principiellt viktiga rättsprocesser och är nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.

Till tjänsten som processjurist söker vi dig som

  • Har tagit juristexamen med mycket goda resultat och har arbetat som jurist i minst två år. Arbete med rättsprocesser är särskilt meriterande, exempelvis arbete i domstol eller i processgrupp på advokatbyrå.
  • Är en mycket skicklig jurist med hög integritet, väl utvecklad kommunikationsförmåga samt kapacitet att leverera med stor punktlighet och hög kvalitet såväl individuellt som i team.
  • Är intresserad av principiellt viktiga rättsprocesser som bidrar till att utveckla juridiken och stärker det konstitutionella skyddet för individens fri- och rättigheter, samt är nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

I rollen som processjurist respektive junior jurist kommer du att få företräda enskilda människor i principiellt viktiga rättsfall.

Du blir en del av vårt team och får lära dig att ta fram strategier för framgångsrik processföring och kommunikation. Du kommer snabbt att utveckla dina kunskaper i processföring och de rättsområden som våra rättsfall berör. Några särskilda förkunskaper i konstitutionell rätt krävs inte.

Våra rättsfall drivs i projektform i team bestående av tre till fyra jurister. I varje team finns det seniora jurister som handleder och ger feedback till de yngre juristerna. Vi har ungefär ett tjugotal rättsfallsprojekt som pågår samtidigt.

Du kommer också att bli en del av det spännande arbetet med att identifiera problemområden i rättssystemet och att hitta nya rättsfall.

Slutligen kommer du att få vara med och bidra till vårt viktiga studentprogram som handlar om att väcka yngre juristers intresse för juridikens roll i samhället och konstitutionella frågor.

Vad vi erbjuder

Anställningen som processjurist är en tillsvidareanställning på heltid som inleds med sex månaders provanställning.

Anställningen som junior jurist är en visstidsanställning på heltid under ett år. Det finns möjlighet till förlängning.

Centrum för rättvisa har marknadsmässiga anställningsvillkor. Tillträde för såväl processjurist som junior jurist sker efter överenskommelse, förslagsvis i januari 2022.

Centrum för rättvisa har sitt fysiska kontor i Gamla stan i Stockholm med tretton medarbetare, varav en juristassistent och tolv heltidsanställda jurister.

Vi erbjuder en kreativ och stimulerande arbetsmiljö med stark laganda och meningsfulla arbetsuppgifter. Vårt flexibla arbetssätt innebär en bra balans mellan arbete och privatliv.

Hur du ansöker

Sista ansökningsdag för såväl processjurist som junior jurist är den 17 oktober 2021. Vi kallar löpande till intervjuer. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV, betygskopia och examensbevis från juristprogrammet samt tjänsteintyg om sådana finns.

Ansökan skickas per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se. Märk din ansökan ”Junior jurist” eller ”Processjurist” i ämnesraden, beroende på vilken tjänst du söker. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Alexandra Loyd på 073-767 92 73.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy på vår hemsida: www.centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Vi ser fram emot din ansökan!

Lucka i lagen kan bli slutet för Kent Östergårds företag

By Aktuellt

Kent Östergård har varit certifierad energiexpert i tio år. Men när han skulle förnya sin certifiering avslogs hans ansökan med motiveringen att han saknar den utbildning och erfarenhet som krävs. Beslutet drog undan mattan för hans företag och innebär i praktiken ett yrkesförbud. På grund av en lucka i lagen går beslutet inte att överklaga. Nu hjälper Centrum för rättvisa Kent Östergård att få beslutet prövat i domstol.

– Det var väldigt förvånande att plötsligt få höra att jag saknar tillräcklig erfarenhet och utbildning efter att ha varit verksam som energiexpert i tio år och fått min certifiering förnyad flera gånger. Om jag inte får det här beslutet ändrat innebär det slutet för mitt företag, säger Kent Östergård.

Kent Östergård har arbetat som certifierad energiexpert med kvalificerad behörighet i tio år. En energiexpert gör energideklarationer av byggnader. Det är regler från EU som kräver att byggnader i Sverige ska energideklareras för att säkerställa en effektiv energianvändning.

Var femte år måste certifieringen som energiexpert förnyas. Det är staten som bestämmer vilka bolag som ska få utfärda certifieringar. När Kent Östergård skulle förnya sin certifiering år 2019 hade bolaget som tidigare utfärdat hans certifiering upphört med den verksamheten. Han vände sig därför till det statligt ägda bolaget RISE Research Institutes of Sweden (RISE), som idag är en av två ackrediterade certifieringsorgan för energiexperter.

RISE avslog dock Kent Östergårds ansökan. Enligt RISE saknade Kent Östergård den utbildning och erfarenhet som krävs för att vara energiexpert. Detta trots att han har varit certifierad i tio års tid, har en civilingenjörsexamen från Kungliga tekniska högskolan (KTH) och har ägnat mer än 20 år åt processutveckling och energieffektivisering i industri- och fastighetsbranschen, med tunga uppdrag för bl.a. Stockholms stad och Näringsdepartementet.

RISE:s beslut innebär i praktiken ett yrkesförbud och drar undan mattan för Kent Östergårds företag. Och på grund av en lucka i lagen får beslutet inte överklagas till domstol. Nu hjälper Centrum för rättvisa Kent Östergård att med stöd av EU-rätten och Europakonventionen få till stånd en oberoende domstolsprövning av RISE:s beslut så att han kan fortsätta sin verksamhet.

– Det är en grundläggande rättssäkerhetsprincip att ingripande beslut mot enskilda måste kunna överklagas till domstol. I det här fallet har ett statligt bolag i praktiken belagt Kent Östergård med yrkesförbud, samtidigt som beslutet inte får överklagas. En sådan ordning är inte förenlig med rätten till domstolsprövning i EU-stadgan och Europakonventionen, säger Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Kent Östergård tillsammans med juristerna Erik Scherstén och Erica Wide.

Läs överklagandet här.

Kontakt
Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Kent Östergård.
073 543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

Remissyttrande över betänkandet En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner (SOU 2021:16)

By Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner (SOU 2021:16).

Utredningen lade fram sitt betänkande den 25 mars 2021. Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag om en väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner. Uppdraget syftar bland annat till att tillförsäkra fortsatt goda möjligheter för ett effektivt och rättssäkert beslutsfattande i kommuner och regioner.

Utredningen föreslår bland annat att kommuner ska ges möjlighet att delegera beslutsfattande till en dator (så kallat automatiserat beslutsfattande). Centrum för rättvisa har identifierat ett antal brister avseende enskildas rättssäkerhet och möjlighet att tillvarata sina rättigheter vid sådant automatiserat beslutsfattande som föreslås i betänkandet. Centrum för rättvisa framför sammanfattningsvis följande synpunkter.

  • Det bör framgå av lag att enskilda ska underrättas om att ett beslut har fattats på automatiserad väg. Sådan information behövs för att kunna bedöma om beslutet är korrekt och för att kunna utvärdera förutsättningarna för att vinna framgång med ett överklagande.
  • Automatiserade beslut bör alltid omprövas om den enskilde begär det. Detta är viktigt för att undvika onödiga och resurskrävande rättsprocesser där fel som beror på algoritmen enkelt hade kunnat rättas till.
  • Kommunen bör vara skyldig att tillhandahålla meningsfull information om hur den automatiserade beslutsfunktionen fungerar. Om enbart kommunerna har kunskap om hur algoritmen fungerar hamnar den enskilde i ett underläge i en eventuell domstolsprocess.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Högsta domstolen prövar Lars Erik Larssons fall

By Aktuellt

Högsta domstolen har idag beslutat att pröva om Kronofogden är skyldig att betala dröjsmålsränta till pensionären Lars Erik Larsson som fick vänta mer än ett halvår på att få sina pengar som myndigheten hade drivit in.

– Det här är ett principiellt viktigt fall och det är bra att Högsta domstolen nu beslutat att ge vägledning i frågan om myndigheters skyldighet att följa räntelagen. Domen kommer att få stor betydelse för många andra som fått vänta på utbetalningar från myndigheter, säger juristen Erik Scherstén, som tillsammans med Erica Wide företräder Lars Erik Larsson.

Beskedet från Högsta domstolen kommer efter att staten överklagat en dom från i vintras där Svea hovrätt gav Lars Erik Larsson rätt. Hovrätten konstaterade i domen att Kronofogdens dröjsmål var olagligt och enligt domstolen talade starka ändamålsskäl för att dröjsmålsränta ska utgå i en situation som den aktuella.

Tidigare har uppfattningen varit att enskilda, men inte staten, behöver följa räntelagen. I överklagandet skriver staten bland annat att det är oklart om hovrättens dom innebär att inte bara Kronofogden utan även andra myndigheter måste betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar.

Småföretagarna vinner mot Tillväxtverket – förvaltningsrätten upphäver återkrav

By Aktuellt

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Nu har Förvaltningsrätten i Stockholm gett yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson rätt. Tillväxtverket kan överklaga domen.

– Vi har verkligen försökt göra allting rätt från början och det känns fantastiskt att förvaltningsrätten nu har lyssnat på oss, säger Katarina Henryson som driver Henryson Musik AB tillsammans med sin man Svante Henryson.

Det var i januari 2021 som Katarina och Svante Henryson fick beskedet – det korttidsstöd de fått till sina löner krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har nu kommit fram till att det var fel av Tillväxtverket att återkräva korttidsstödet från Katarina och Svante Henryson. Enligt förvaltningsrätten är en utdelning inte ensam tillräcklig för att konstatera att en arbetsgivare inte har allvarliga ekonomiska svårigheter. Eftersom Tillväxtverket inte har gjort en sådan helhetsbedömning som lagen kräver har det inte haft rätt att kräva tillbaka stödet.

Tillväxtverket kan överklaga domen inom tre veckor.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Det är bra att förvaltningsrätten ger Tillväxtverket bakläxa. Vi ser dock att myndigheten i regel överklagar de domar som ger småföretagare rätt – så det återstår att se om Katarina och Svante kan få börja blicka framåt eller om de tvingas fortsätta sin kamp, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Läs domen här.

Läs mer om fallet här.

Foto: Mats Bäcker

Kontakt:
Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Katarina och Svante Henryson
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!