Yearly Archives

2021

JK avslår skadeståndsbegäran – visselblåsarna hade inte rätt att försvara sig i domstol

By | Aktuellt

Forskarna och läkarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio slog tillsammans med en fjärde läkare larm och anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk. I ett beslut av Karolinska Institutet (KI) utpekades de sedan själva som medskyldiga till forskningsfusket, utan någon möjlighet att överklaga beslutet. Samma sak hände forskaren och läkaren Katarina Le Blanc, som avslöjat andra allvarliga missförhållanden hos KI. I ett beslut har Justitiekanslern nu slagit fast att det var rätt att inte låta forskarna få överklaga beslutet och att försvara sig mot anklagelserna om forskningsfusk i domstol.

– Det är obegripligt att en myndighet kan rikta osakliga och ogrundade anklagelser mot en enskild person utan att man får någon möjlighet att försvara sig, säger professor Karl-Henrik Grinnemo, som är en av de klandrade forskarna.

Det var under sommaren 2018 som KI tog ställning till den anmälan om forskningsfusk som hade riktats mot kirurgen Paolo Macchiarinis arbeten om konstgjorda luftstrupar. KI:s beslut innebar att Paolo Macchiarini fälldes för forskningsfusk. Men i beslutet stämplades även flera andra forskare som medskyldiga till forskningsfusket, bland andra Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio – tre av de visselblåsare som slagit larm om forskningsfusket till KI:s rektor. Samma sak hände Katarina Le Blanc, som hade avslöjat en annan allvarlig forskningsskandal hos KI.

KI:s beslut att fälla visselblåsarna för forskningsfusk fattades utan att de fått möjlighet att bemöta alla anklagelser, som de anser är felaktiga. Eftersom beslutet fick allvarliga konsekvenser för visselblåsarnas karriärer och möjlighet att bedriva forskning överklagade de beslutet till domstol. Men varken förvaltningsrätten, kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att forskarnas överklagande fick prövas. Detta trots att ingripande myndighetsbeslut av det här slaget, enligt Europakonventionen, alltid ska kunna överklagas. JK ansluter sig nu till förvaltningsdomstolarnas bedömning och avslår den begäran om skadestånd som forskarna har framställt.

– Rätten att kunna överklaga ingripande myndighetsbeslut till domstol är grundläggande i en rättsstat. Samtidigt är det den rättighet som Sverige historiskt sett har haft svårast att respektera. Det är beklagligt att visselblåsarna inte får någon upprättelse hos JK. Vi kommer nu att överväga om vi ska ta fallet vidare på något annat sätt, säger Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna.

Läs mer
Justitiekanslerns beslut

Kontakt:
Rikard Samuelsson, 070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

 

Remissyttrande över promemorian ”En utvidgad möjlighet för hovrätter att avgöra tvistemål på handlingarna”

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över promemorian En utvidgad möjlighet för hovrätter att avgöra tvistemål på handlingarna – dvs utan muntlig förhandling.

Justitiedepartementet har nyligen lämnat förslag på en lagändring som ska ge hovrätterna större möjligheter än tidigare att avgöra tvistemål ”på handlingarna”, det vill säga utan förhandling. Syftet är att hovrätterna i något större utsträckning än tidigare själva ska kunna avgöra om en muntlig förhandling behövs eller inte.

Centrum för rättvisa skriver i sitt remissyttrande att det finns en risk att den föreslagna lagändringen leder till att parternas möjlighet att begära förhandling i praktiken inskränks för mycket. Därför föreslår Centrum för rättvisa att det ska tydliggöras att ett skäl att hålla förhandling kan vara att det är värdefullt för domstolens bedömning av rättsfrågorna i målet. Särskilt om målet rör svåra rättsfrågor eller rättsfrågor som inte bedömts tidigare. Enligt stiftelsen bör parternas uppfattning i frågan tillmätas stor betydelse.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Rameez Hussain utvisas för misstag hans tidigare arbetsgivare gjort

By | Aktuellt

Migrationsverket har beslutat att utvisa systemutvecklaren Rameez Hussain som sedan 2016 arbetat som senior apputvecklare på IT-företaget Dynamo. Bakgrunden till utvisningen är att Rameez Hussains tidigare arbetsgivare, för fem år sedan, valt fel försäkringspaket för honom. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain överklagat utvisningsbeslutet. Fallet kan få betydelse för andra arbetskraftsinvandrare som trots en stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden ändå drabbas av Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Läs DN:s artikel om fallet här.

– Jag har arbetat hos min nuvarande arbetsgivare Dynamo i fem år och har alltid haft hög lön och bra villkor. Varken jag eller min arbetsgivare förstår poängen med att utvisa mig för misstag som någon annan gjort för länge sedan, säger Rameez Hussain.

Systemutvecklare är eftertraktade på den svenska arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen har länge klassat yrket som ett bristyrke. Trots detta har de så kallade kompetensutvisningarna orsakat stora problem för branschen, vilket fallet med apputvecklaren Rameez Hussain är det senaste exemplet på.

Rameez Hussain har en masterexamen i datavetenskap från Umeå universitet och har arbetat i Sverige i över sju års tid. Sedan 2016 arbetar han på IT-företaget Dynamo som är specialiserat på mobilapputveckling. Rameez Hussain tjänar omkring 50 000 kronor i månaden och har ett fullgott försäkringsskydd. Enligt hans arbetsgivare har han en unik spetskompetens som ingen annan på företaget har.

En person som har arbetat i Sverige under fyra av de senaste sju åren kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd för arbete. Det gjorde Rameez Hussain i mars 2020, men trots att han arbetat i Sverige sedan 2013 blev han istället utvisad av Migrationsverket. Skälen för beslutet var i huvudsak att Rameez Hussain hos tidigare arbetsgivare saknat ett fullgott försäkringsskydd eftersom arbetsgivaren tecknat ett försäkringspaket för arbetare och inte tjänstemän, vilket systemutvecklare betraktas som. Migrationsverket har också påstått att Rameez Hussains nuvarande arbetsgivare har haft vissa brister, vilket inte stämmer.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain överklagat Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen. Frågan i domstolen är om Rameez Hussain trots att han arbetat i Sverige i tillräcklig omfattning ska utvisas för att hans tidigare arbetsgivare, för fem år sedan, tecknat fel försäkringspaket. Migrationsverkets hållning är att försäkringsmissar hos tidigare arbetsgivare utesluter arbetskraftsinvandrares möjligheter till permanent uppehållstillstånd.

– Rameez Hussains fall illustrerar hur Migrationsverket gång på gång utvisar eftertraktad arbetskraft och fortsätter att tillämpa reglerna för uppehålls- och arbetstillstånd på ett orimligt hårt sätt. För permanent uppehållstillstånd är det enligt lagen utlänningens anknytning till den svenska arbetsmarknaden och bidrag till samhällsutvecklingen som ska bedömas. I Rameez Hussains fall har Migrationsverket istället gjort en bedömning av hur försäkringsskyddet sett ut, och då låtit försäkringsbrister långt tillbaka i tiden vara utslagsgivande trots att de berott på tidigare arbetsgivare. Det går inte ihop med lagens syfte och det är bra att domstolen nu får granska Migrationsverkets beslut, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa som tillsammans med Frida Andersson och Emilia Palm är ombud för Rameez Hussain.

Läs överklagandet här.
Läs Migrationsverkets utvisningsbeslut här.

Kontakt
Alexandra Loyd, jurist och ombud för Rameez Hussain
073-767 92 73/alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Foto: Marie Dahlén

Unik dom: Staten skyldig att betala dröjsmålsränta till pensionär som fick vänta på sina pengar från Kronofogden

By | Aktuellt

Pensionären Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. I en principiellt viktig dom har Svea hovrätt idag slagit fast att Kronofogdens dröjsmål varit olagligt och att Lars Erik Larsson har rätt till dröjsmålsränta. Domen kan få betydelse för andra som fått vänta på utbetalningar från myndigheter.

– För mig har det hela tiden känts som en självklarhet att Kronofogden precis som alla andra ska betala ränta vid sena betalningar. Jag är väldigt glad för att hovrätten nu kommit fram till att det är det som gäller. Förhoppningsvis kan den här processen vara till hjälp för andra också, säger Lars Erik Larsson.

Kronofogden har under flera år uppvisat stora brister i hanteringen av människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Tusentals enskilda kan vara drabbade. Bristerna har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.

Lars Erik Larsson tvingades vänta i mer än ett halvår på sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Lars Erik Larsson staten i domstol och begärde ersättning i form av dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden inte betalade ut hans pengar i tid.

Under hösten 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att Kronofogdens betalningsdröjsmål var olagligt, men ansåg inte att Kronofogden behövde följa räntelagen. Istället fick Lars Erik Larsson viss kompensation som skadestånd. Skälet till att han inte fick full ersättning var att det är svårt att bevisa vilken skada som Kronofogdens betalningsdröjsmål orsakat.

Svea hovrätt har i en unik dom nu gett Lars Erik Larsson rätt och slagit fast att även Kronofogden måste följa räntelagen. Enligt hovrätten är det inte rimligt att den enskilde ska behöva presentera bevisning som är svår att ta fram för att kunna få någon ersättning. Tvärtom talar, enligt hovrätten, starka ändamålsskäl för att dröjsmålsränta ska utgå i en situation som den aktuella.

– Tidigare har uppfattningen varit att enskilda, men inte staten, behöver betala ränta vid betalningsdröjsmål. Det här är en principiellt mycket viktig dom som öppnar upp för att även staten kan bli skyldig att betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar inte bara från Kronofogden utan även från andra myndigheter, säger juristen Erik Scherstén, som tillsammans med Erica Wide företräder Lars Erik Larsson.

Staten kan överklaga domen till Högsta domstolen senast den 19 februari 2021.

Läs hovrättens dom här.

Läs mer om fallet här. 

Kontakt

Erik Scherstén, jurist och ombud för Lars Erik Larsson
073-373 08 53 / erik.schersten@centrumforrattvisa.se

Vi söker sommarnotarier!

By | Aktuellt

Vill du prova på strategisk processföring för individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker två drivna juriststudenter för fem veckors sommarnotarietjänst. Ansök senast den 29 januari 2021.

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, vunnit i de flesta fallen samt fått 20 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Som sommarnotarie hjälper du till i det dagliga arbetet på Centrum för rättvisa. Du får göra rättsutredningar och research, hantera anmälningar om nya fall med mera. En del av tiden ägnas åt ett projektarbete under ledning av Centrum för rättvisas jurister.

Genom sommarnotarietjänsten ges du en unik inblick i några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser.

Vi söker dig som:

  • Har läst minst sex terminer på juristprogrammet.
  • Har en god initiativförmåga och är noggrann.
  • Är samhällsintresserad och nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.

Tjänsten är på heltid under fem veckor och är avlönad. Anställningstiden är den 7 juni 2021 till och med den 9 juli 2021. Centrum för rättvisas kontor ligger i Stockholm men på grund av Coronapandemin kommer arbetet att ske digitalt, vilket innebär att du inte behöver vara på plats i Stockholm under tiden. Våra anställda arbetar på distans sedan mars 2020 och vi har väl utarbetade rutiner för distansarbete.

Sista ansökningsdag för 2021 års sommarnotarietjänster är den 29 januari 2021. Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning samt betyg. Frågor om tjänsten samt ansökan skickas till rekrytering@centrumforrattvisa.se.

Vi ser fram emot din ansökan!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!