Yearly Archives

2021

Rameez Hussain överklagar till Migrationsöverdomstolen – hotas av utvisning för misstag hans tidigare arbetsgivare gjort

By Aktuellt

Migrationsverket har beslutat att utvisa systemutvecklaren Rameez Hussain som sedan 2016 arbetat som senior apputvecklare på ett IT-företag i Stockholm. Bakgrunden till utvisningen är att Rameez Hussains tidigare arbetsgivare, för fem år sedan, valt fel försäkringspaket för honom. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain överklagat utvisningsbeslutet till Migrationsöverdomstolen. Fallet kan få betydelse för många andra arbetskraftsinvandrare som trots en stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden ändå drabbas av Migrationsverkets kompetensutvisningar.

– Jag har arbetat hos min nuvarande arbetsgivare i fem år och har alltid haft hög lön och bra villkor. Varken jag eller min arbetsgivare förstår poängen med att utvisa mig för misstag som någon annan gjort för länge sedan, säger Rameez Hussain.

Systemutvecklare är eftertraktade på den svenska arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen har länge klassat yrket som ett bristyrke. Trots detta har de så kallade kompetensutvisningarna orsakat stora problem för branschen, vilket fallet med Rameez Hussain är ett av många exempel på.

Rameez Hussain har en masterexamen i datavetenskap från Umeå universitet och har arbetat i Sverige i över sju års tid. Sedan 2016 arbetar han på ett IT-företag i Stockholm som är specialiserat på mobilapputveckling. Rameez Hussain tjänar omkring 50 000 kronor i månaden och har ett fullgott försäkringsskydd. Enligt hans arbetsgivare har han unika spetskompetenser som ingen annan på företaget har.

En person som har arbetat i Sverige under fyra av de senaste sju åren kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd för arbete. Det gjorde Rameez Hussain i mars 2020, men trots att han arbetat i Sverige sedan 2013 beslutade Migrationsverket i stället att han skulle utvisas. I november 2021 upprätthöll Migrationsdomstolen i Malmö utvisningsbeslutet. Skälen för utvisningen är att Rameez Hussain hos tidigare arbetsgivare saknat ett fullgott försäkringsskydd. Bristerna i försäkringsskyddet berodde på att arbetsgivaren av misstag tecknat ett försäkringspaket för arbetare och inte tjänstemän, vilket systemutvecklare betraktas som.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain nu överklagat till Migrationsöverdomstolen. Om Migrationsöverdomstolen tar upp fallet kan det få betydelse för många andra som har arbetat i Sverige under en lång tid och som nu hotas av utvisning på grund av misstag av tidigare arbetsgivare.

– Rameez Hussains fall illustrerar hur Migrationsverket gång på gång utvisar eftertraktad arbetskraft och fortsätter att tillämpa reglerna för uppehålls- och arbetstillstånd på ett orimligt hårt sätt. För permanent uppehållstillstånd är det enligt lagen utlänningens anknytning till den svenska arbetsmarknaden och bidrag till samhällsutvecklingen som ska bedömas. Vi hoppas att Migrationsöverdomstolen ska klargöra vikten av att man ser till helheten i den här typen av beslut, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa som tillsammans med Lisa Hyder och Emanuel Klerfelt Johansson är ombud för Rameez Hussain.

Läs migrationsdomstolens dom här.

Läs överklagandet till Migrationsöverdomstolen här.

Kontakt

Alexandra Loyd, jurist och ombud för Rameez Hussain
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Foto: Marie Dahlén

Partille kommun försökte sekretessbelägga uppgifter för att undvika Centrum för rättvisas granskning – förlorar i domstol

By Aktuellt

Partille kommun fälldes tidigare i år i hovrätten för att ha överträtt Centrum för rättvisas klient Bill Perssons grundlagsskyddade rättigheter. Centrum för rättvisa har sedan dess granskat hur kommunen agerar i förhållande till andra kommuninvånare som drabbats. Men när stiftelsens jurister begärde ut en handling om hovrättsdomen vägrade kommunen att lämna ut den – eftersom den innehöll uppgifter som kunde användas av andra som ville stämma kommunen. Kammarrätten i Göteborg har nu gett Centrum för rättvisa rätt och beslutat att handlingen ska lämnas ut i sin helhet.

– Det är glädjande att kammarrätten gått på vår linje och beslutat att handlingen ska lämnas ut. Det vore orimligt om kommunen fick hemlighålla handlingar med hänvisning till risken för att bli stämd. Tillgång till allmänna handlingar är ofta en förutsättning för enskilda ska kunna söka upprättelse för rättighetsöverträdelser, säger Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa som tillsammans med Erik Scherstén och Emanuel Klerfelt Johansson drivit målet mot Partille kommun.

Centrum för rättvisa företrädde den pensionerade sjömannen Bill Persson i en tvist mot Partille kommun, som grundades i att kommunen tvingat honom att betala nästan 800 000 kronor för att finansiera kommunala byggprojekt i hans bostadsområde. Hovrätten för Västra Sverige konstaterade våren 2021 att kommunens avgift varit så hög att den stridit mot Bill Perssons grundlagsskyddade äganderätt och dömde kommunen att betala tillbaka merparten av avgiften.

Partille kommun valde att inte överklaga domen men konstaterade samtidigt i ett pressmeddelande att konsekvenserna av den var oklar. Av den anledningen har Centrum för rättvisa sedan dess granskat kommunens åtgärder, för att säkerställa att domen efterlevs också i förhållande till andra som drabbats av olagligt höga gatukostnadsavgifter.

Som ett led i granskningen begärde Centrum för rättvisa att ta del av en handling i vilken konsekvenserna av domen analyserades. Partille kommun vägrade dock att lämna ut handlingen, eftersom man menade att den omfattades av sekretess. Som skäl angav kommunen att informationen skulle kunna användas av andra för att stämma kommunen – på samma sätt som Bill Persson gjort – och att kommunens chans att vinna en sådan process skulle skadas om handlingen lämnades ut.

Centrum för rättvisa överklagade sekretessbeslutet till Kammarrätten i Göteborg – som nu har gett kommunen bakläxa. Domstolen anser att de uppgifter som kommunen lämnat om framtida tvister varit alltför allmänt hållna och att sekretessbeslutet saknat stöd i sekretesslagstiftningen. Kommunen har därför ålagts att omedelbart lämna ut handlingen i sin helhet.

Läs domen här.

Läs mer om Centrum för rättvisas klient Bill Persson och gatukostnadsavgifterna i Partille kommun här.

Kontakt
Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa.
073 543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

Grattis Rebecka Lorentzon – 2021 års Midander-Lönnstipendiat!

By Aktuellt

Midander-Lönnstipendiet 2021 tilldelas Rebecka Lorentzon för hennes examensuppsats ”Behov av ombud? En undersökning av ombudsfördel i förvaltningsprocessen”.

Stipendiet om 25 000 kronor delas varje år ut av Centrum för rättvisa till den student som har skrivit den bästa examensuppsatsen om individuella fri- och rättigheter. Stipendiet är uppkallat efter det första fallet Centrum för rättvisa vann i Högsta domstolen (NJA 2006 s. 683). Rebecka Lorentzon blir den 15:e i raden av studenter som tilldelats stipendiet sedan det instiftades 2007.

2021 års stipendium delades traditionsenligt ut i samband med Midander-Lönnföreläsningen som hölls i Mannheimer Swartlings lokaler. I år hölls föreläsningen av riksåklagare Petra Lundh, som talade på temat ”Brottsbekämpning och rättssäkerhet – två värden på kollisionskurs?”.

– Det känns väldigt roligt att vara årets Midander-Lönnstipendiat. Jag hoppas att min uppsats kan bidra till att fler får upp ögonen för de svårigheter enskilda står inför när de försöker tillvarata sin rätt i förvaltningsdomstolar, säger Rebecka Lorentzon.

Ladda ner Rebecka Lorentzons uppsats här.

Felaktigt dömd för mord som barn – nu ska Högsta domstolen avgöra Samir Sabris rätt till skadestånd

By Aktuellt

Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor och låstes in på ett psykiatriskt sjukhus. När han 30 år senare fick resning och friades från alla misstankar nekades han skadestånd av staten för det felaktiga frihetsberövandet. Enligt staten var Samir Sabris skadestånd preskriberat, eftersom händelsen låg mer än tio år tillbaka i tiden. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir Sabri staten för att få skadeståndsfrågan prövad i domstol. Nu ska fallet avgöras i Högsta domstolen.

– Det känns stort att Högsta domstolen tar upp mitt fall, jag ser fram emot att få komma dit och berätta min historia. Jag hoppas att jag ska få upprättelse för det som jag har varit med om. Men mest av allt hoppas jag på att den här rättsprocessen ska leda fram till ett vägledande avgörande som kan hjälpa andra i framtiden, säger Samir Sabri.

I maj 1986 mördades Samir Sabris styvmor i deras hem. Samir Sabri, som då var 15 år gammal och bevittnade mordet, tvingades att ta på sig ansvaret under hot från den verklige gärningspersonen. Den polisutredning som följde innehöll stora brister och några åtgärder för att kontrollera om erkännandet var riktigt vidtogs aldrig. Samir Sabri dömdes sedan för mordet trots att det saknades bevisning som bekräftade hans erkännande. Ungefär 30 år senare ansökte han om resning av morddomen och friades då från alla misstankar.

Personer som har varit felaktigt frihetsberövade har normalt rätt till ersättning av staten. Men när Samir Sabri begärde ersättning hos Justitiekanslern nekades han ersättning med motiveringen att hans anspråk har preskriberats, eftersom händelsen låg mer än tio år tillbaka i tiden. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir Sabri staten i domstol och begärde ersättning för den tid som han varit felaktigt frihetsberövad.

Under rättegången hävdade staten att även Samir Sabris felaktiga erkännande gjorde att han inte hade rätt till skadestånd. Detta trots att staten inte ifrågasatte att erkännandet var framtvingat under hot från den verklige gärningspersonen i direkt anslutning till mordet.

I en dom i juni 2020 kom Stockholms tingsrätt fram till att Samir Sabris anspråk på ersättning inte hade preskriberats. Tingsrätten avslog ändå hans begäran om ersättning. Enligt tingsrätten hade Samir Sabri själv orsakat frihetsberövandet genom att felaktigt ta på sig ansvaret. I juli 2021 ändrade Svea hovrätt tingsrättens dom och tillerkände Samir Sabri skadestånd med 1,2 miljoner kronor. Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten att det felaktiga erkännandet inte gjorde att skadeståndet föll bort, eftersom erkännandet var framtvingat under hot.

Efter överklagande från både staten och Samir Sabri har Högsta domstolen idag bestämt att den ska avgöra fallet.

– Det är bra att Högsta domstolen ska pröva det här viktiga fallet. Det behövs ett vägledande avgörande i frågan om staten kan hållas ansvarig för allvarliga kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter som ligger långt tillbaka i tiden. Regler om preskription får inte tillämpas så stelbent att enskilda i praktiken går miste om sina rättigheter,  säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa som företräder Samir Sabri.

Läs mer om fallet här.

Kontakt

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Samir Sabri, 070-821 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se  

Tiptapp får rätt mot Stockholms stad – Mark- och miljööverdomstolen upphäver förbud mot populär återvinningsapp

By Aktuellt

I september 2018 beslutade Stockholms stad att förbjuda delar av den populära återvinningsappen Tiptapp. Anledningen var att kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter enskilda att hjälpa varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen. Nu har Mark- och miljööverdomstolen gett Tiptapp rätt mot kommunen och slagit fast att det inte finns några hinder för en professionell aktör att skapa en digital mötesplats för hushåll att hitta varandra och erbjuda varandra tjänster i form av transport av avfall. Domen är slutlig och kan inte överklagas.

– Det är bra att vi nu har en vägledande dom som klargör att renhållningslagstiftningen inte hindrar enskilda från att hjälpa varandra med återvinningen. Under processen har vi fått stöd av ett växande antal kommuner och vi är glada över att äntligen ha fått ett slutligt besked i frågan. Tiptapps hundratusentals användare kan nu med gott samvete fortsätta att använda smarta tjänster för återvinning, återbruk och minskat bilberoende, säger Tim Bjelkstam, en av Tiptapps grundare.

Tiptapp är en tjänst som bland annat syftar till att öka återvinningen genom att underlätta för privatpersoner att hjälpa varandra med att köra grovavfall till avfallsanläggningar. Efter att tjänsten lanserats i Stockholm år 2016 blev den på kort tid mycket populär och har därefter börjat användas i många andra städer runtom i landet.

Men i slutet av september 2018 förbjöd Stockholms stad Tiptapp att förmedla transporter till någon annan än de företag som kommunen anlitat för transport av avfall. Kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter enskilda att hjälpa varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen.

Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp förbudet till mark- och miljödomstolen som i maj förra året gav Tiptapp rätt och upphävde förbudet. Kommunen valde dock att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen som nu slutligen har avgjort målet till Tiptapps fördel.

Mark- och miljööverdomstolen säger i sin dom att kommunen inte haft författningsstöd för sitt beslut att förbjuda Tiptapp att förmedla transport av avfall. Enligt domstolen ställer varken lagen eller kommunens föreskrifter upp ett hinder för en professionell aktör att skapa en digital mötesplats för hushåll att hitta varandra och erbjuda varandra tjänster i form av transport av grovavfall till återvinningscentral. ”Utgångspunkten är [..] att det enskilda hushållet själv får bestämma hur transporten till återvinningscentralen ska gå till och det finns därvid inget hinder för det enskilda hushållet att anlita någon annan för att utföra transporten för dess räkning”, uttalar domstolen.

– För att en myndighet ska kunna förbjuda ett företag att bedriva näringsverksamhet måste det krävas tydligt stöd i lagen, och något sådant har det inte funnits i det här fallet. Att Mark- och miljööverdomstolen upphäver förbudsbeslutet är därför logiskt och riktigt, säger Fredrik Bergman, som är chef för Centrum för rättvisa och ombud för Tiptapp.

Läs Mark- och miljööverdomstolen dom här.

Kontaktpersoner

Fredrik Bergman, chef Centrum för rättvisa, tel. 070-821 96 55

Tim Bjelkstam, vd för Tiptapp, tel. 070-222 42 90

Paula Röttorp ny jurist på Centrum för rättvisa

By Aktuellt

Centrum för rättvisa har rekryterat Paula Röttorp som ny senior jurist. Paula, som börjar efter årsskiftet, är idag advokat och delägare på Hannes Snellman Advokatbyrå, där hon även har varit Managing Partner. Paula har tidigare varit ledamot i Centrum för rättvisas styrelse. I sin nya roll kommer hon att vara med och leda verksamhetens rättsprocesser.

– Jag har under många år följt Centrum för rättvisas verksamhet genom styrelsen och är djupt imponerad av vad man åstadkommit. Centrum hjälper enskilda att stå upp för sina grundläggande fri- och rättigheter mot felande myndigheter och driver fram vägledande avgöranden som gör att andra inte behöver hamna i samma sits. Jag vill utveckla den svenska rättsstaten genom att hjälpa enskilda att driva sina mål, säger Paula Röttorp.

Paula Röttorp är idag advokat och delägare på Hannes Snellman i Stockholm, där hon även har varit Managing Partner. Totalt sett har hon arbetat i 20 år på stora affärsjuridiska advokatbyråer. Innan det studerade hon juridik och ekonomi i Stockholm och Strasbourg och har även en Master of European Studies från College of Europe. Vid sidan av sitt arbete som advokat har Paula Röttorp skrivit kolumner i Svenska Dagbladet. Paula har varit ledamot av Centrum för rättvisas styrelse under åren 2006–2021. Paula tillträder sin anställning som senior jurist hos Centrum för rättvisa i januari 2022.

– Rekryteringen av Paula Röttorp innebär en ytterligare förstärkning av Centrum för rättvisas position som Sveriges främsta public interest law firm. Paula är en mycket skicklig advokat som har gjort ett fantastiskt arbete i Centrum för rättvisas styrelse. Vi är väldigt glada över att nu kunna välkomna henne som kollega och ytterligare växla upp vårt arbete för enskildas fri- och rättigheter i Sverige, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa. 

Presskontakter
Fredrik Bergman, 070-821 96 55, fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se
Paula Röttorp, 076-000 00 60, paula.rottorp@hannessnellman.com

Foto: Stefan Tell

Partille kommun fälldes för brott mot äganderätten – sekretessbelägger uppgifter för att undvika ny stämning

By Aktuellt, Uncategorized

I april 2021 vann Centrum för rättvisas klient Bill Persson mot Partille kommun i hovrätten. Hovrätten slog fast att Partille kommun hade brutit mot grundlagen när den tvingat Bill Persson att betala 793 961 kronor i gatukostnadsavgifter för kommunens byggprojekt. Stiftelsens jurister har därefter begärt ut handlingar för att säkerställa att kommunen följer domen även i förhållande till andra kommuninvånare i Bill Perssons situation. Men kommunen har valt att lägga locket på och hänvisar till sekretess för att skydda sig mot ytterligare stämningar. Centrum för rättvisa har överklagat sekretessbeslutet till kammarrätten för att få del av handlingarna.

– Syftet med offentlighetsprincipen är att den offentliga maktutövningen ska kunna granskas. Det vore därför orimligt om staten eller kommuner kunde hemlighålla information med hänvisning till risken att de kan komma att hållas ansvariga i domstol för överträdelser av grundlagen och Europakonventionen, säger Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa som tillsammans med Erik Scherstén och Emanuel Klerfelt Johansson driver målet mot Partille kommun.

Bakgrunden är att Partille kommun för några år sedan beslutade att ett område i kommunen skulle göras om från ett skogs- och naturområde till ett bostadsområde med tät bebyggelse. Kommunen bestämde därefter att de befintliga fastighetsägarna i området skulle vara med och betala för nya vägar som behövdes för exploateringsprojektet. Pensionären Bill Persson var en av de fastighetsägare som drabbades. Fem dagar innan julafton år 2017 fick han en gatukostnadsfaktura från kommunen på 793 961 kronor som skulle betalas inom en dryg månad.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Bill Persson Partille kommun. Under våren 2021 gav Hovrätten för Västra Sverige Bill Persson rätt och konstaterade att kommunens gatukostnadsavgifter utgjort en överträdelse av hans grundlagsskyddade egendomsskydd. Hovrätten förpliktade därför kommunen att betala tillbaka den olagliga avgiften.

I ett pressmeddelande skrev kommunen att den ansåg att hovrättens dom ”lämnar en hel del frågetecken kring vilka konsekvenser den innebär framgent”. Trots det valde kommunen att inte överklaga domen till Högsta domstolen. Som ett led i arbetet med att kontrollera att kommunen följer hovrättens dom har Centrum för rättvisa begärt ut en promemoria i vilken Partille kommuns rättsliga ombud analyserar konsekvenserna av domen i förhållande till andra fastighetsägare som krävts på höga avgifter. Kommunen vägrar dock att lämna ut stora delar av handlingen med hänvisning till risken för kommande rättsprocesser. Centrum för rättvisa har nu överklagat sekretessbeslutet till Kammarrätten i Göteborg.

Läs överklagandet här.

Läs Partille kommuns sekretessbeslut här.

Läs mer om Centrum för rättvisas klient Bill Persson och gatukostnadsavgifterna i Partille kommun här.

Foto till vänster: Partille kommun. Foto till höger: Centrum för rättvisa.  

Kontakt
Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa.
073 543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

Familjeföretag förlorar mot Tillväxtverket om korttidsstöd – överklagar till HFD

By Aktuellt

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av återkrav av Tillväxtverket. Efter att Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i en stor majoritet av fallen gällande vinstutdelning har nu kammarrätten gått på Tillväxtverkets linje. Några av de företagare som drabbats är Claudine och Alain Cavard, som driver ett rese- och turismföretag i Småland. De kommer att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) innan jul i ett fall som kan bli vägledande.

– Vi är mycket besvikna över kammarrättens dom. Det här kan innebära slutet för oss och hundratals andra småföretagare som redan går på knäna eller står inför konkurs på grund av pandemin. Men vi kommer fortsätta kämpa för vårt familjeföretags överlevnad, säger Alain Cavard som driver rese- och turismföretaget SPF Fiskeresor AB tillsammans med sin fru Claudine Cavard.

Det var i januari 2021 som Claudine och Alain Cavard fick beskedet – det korttidsstöd de fått till Alains lön krävdes tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det beslutat om en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd som de har fått. Av de som överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm fick de allra flesta rätt och domstolen upphävde en stor majoritet av Tillväxtverkets återkrav grundade på vinstutdelningar.

Men nu har Kammarrätten i Stockholm i stort gått på Tillväxtverkets linje. I fallet Cavard ifrågasätter domstolen inte att företaget har haft ekonomiska svårigheter, men anser att beslutet om utdelning innebär att korttidsstödet ändå ska krävas tillbaka. Enligt kammarrätten har makarna Cavard genom transaktionen använt sig av delar av sin ekonomiska buffert i stället för att trygga den egna verksamheten, trots att makarna aldrig gjorde utdelningen.

En av tre domare i målet hos kammarrätten var skiljaktig och ville ge makarna Cavard rätt.

Domen kommer att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen innan jul.

– Det är beklagligt att kammarrätten har godtagit Tillväxtverkets återkrav, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Att kammarrätten går på motsatt linje som förvaltningsrätten och dessutom är oenig visar att det behövs ett vägledande avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Läs kammarrattens dom här.

Kontakt:

Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Claudine och Alain Cavard
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Christina Ramberg ny ledamot i Centrum för rättvisas styrelse

By Aktuellt

Professorn i civilrätt Christina Ramberg har utsetts till ny ledamot i Centrum för rättvisas styrelse.

– Jag är stolt och hedrad över att ha fått frågan att bli ledamot i Centrum för rättvisas styrelse. Jag har följt verksamheten med stort intresse sedan starten för snart 20 år sedan. Det ska bli fantastiskt spännande att få bidra till att stärka det konstitutionella rättighetsskyddet i Sverige och därigenom långsiktigt medverka till att stärka förtroendet för rättsstaten. Jag är särskilt fascinerad av hur Centrum för rättvisa förverkligar sin målsättning genom prejudikat från våra högsta domstolar, säger Christina Ramberg.

Christina Ramberg är professor i civilrätt sedan 1998 och verksam vid Stockholms universitet sedan 2011. Hon är specialiserad på avtalsrätt och är författare till ett stort antal juridiska läroböcker och standardverk inom sitt område. Christina är en uppskattad föreläsare och har vunnit utmärkelser som Årets Jurist och Årets lärare.

Centrum för rättvisa är Sveriges första public interest law firm med uppdrag att stärka skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter genom prejudikatbildande rättsprocesser, utbildning och opinionsbildning. Styrelsen är Centrum för rättvisas högsta beslutande organ och bestämmer över stiftelsens medel och vilka rättsfall som ska drivas. I styrelsen ingår sedan tidigare Tomas Nicolin, Kristoffer Löf, Sanna Rayman, Tomas Billing, Martina Lind och Fredrik Bergman. Styrelsen arbetar på ideell basis.

– Vi är mycket glada över att Christina Ramberg har tackat ja till att bli ny ledamot i Centrum för rättvisas styrelse. Christinas breda juridiska kompetens och starka samhällsintresse kommer vara en stor tillgång i styrelsens arbete. Vi är tacksamma över att det är så många som på olika sätt vill vara med och bidra till Centrum för rättvisas arbete med att värna enskildas rättssäkerhet, säger Tomas Nicolin som är ordförande för Centrum för rättvisas styrelse.

Presskontakter

Tomas Nicolin, ordförande för Centrum för rättvisas styrelse, 070-951 72 72.

Christina Ramberg, professor i civilrätt och ledamot i Centrum för rättvisas styrelse, 072-200 65 00, christina.ramberg@christinaramberg.se.

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ledamot i dess styrelse, fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se, 070-82 19 655.

Hovrätten: Ingenjören Ali Omumi nekas ersättning för felaktig kompetensutvisning

By Aktuellt

Ingenjören Ali Omumi utvisades ur Sverige på grund av att hans förrförra arbetsgivare saknade vissa försäkringar. Därefter hindrade Migrationsverket honom från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till en påhittad regel. Efter att han stämt staten avslog Stockholms tingsrätt hans begäran om skadestånd. I en dom i dag har Svea hovrätt valt att gå på samma linje. Hovrättens dom kommer att överklagas till Högsta domstolen.

– Det här är en väldigt viktig process för mig så det är klart att jag är besviken på hovrättens dom. Jag och min familj utvisades helt i onödan på grund av ett misstag som min förrförra arbetsgivare gjorde. För mig framstår det som självklart att det var felaktigt, säger Ali Omumi.

Ingenjören Ali Omumi utvisades ur Sverige sommaren 2018 på grund av han haft vissa brister i sitt försäkringsskydd hos sin förrförra arbetsgivare. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Först efter en lång process mot Migrationsverket kunde Ali Omumi under hösten 2019 komma tillbaka till sitt arbete på ABB.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Ali Omumi staten och begärde skadestånd för att han först felaktigt utvisades och sedan hindrades från att komma tillbaka till Sverige. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Under hösten 2020 bedömde Stockholms tingsrätt att myndigheterna ”haft fog” för sina bedömningar. Ali Omumi nekades därför skadestånd. I en dom har nu Svea hovrätt valt att gå på samma linje. Hovrätten konstaterar att utvisningen av Ali Omumi berodde på ett rättsläge som kommit att bli ”problematiskt”. Detta är enligt hovrätten dock inte tillräckligt för att staten ska bli skadeståndsskyldig.

– Migrationsverket har haft en felaktig utvisningspraxis som drabbat Ali Omumi orimligt hårt. Hovrättens dom visar att tröskeln för att staten ska kunna hållas ansvarig vid felaktig rättstillämpning är för hög. Vi ser därför fram emot att ta målet vidare till Högsta domstolen, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Lisa Hyder företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Läs hovrättens dom här.

Kontakt:

Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa
073-373 08 53 / erik.schersten@centrumforrattvisa.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!