Yearly Archives

2021

Småföretagarna vinner mot Tillväxtverket – förvaltningsrätten upphäver återkrav

By | Aktuellt

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Nu har Förvaltningsrätten i Stockholm gett yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson rätt. Tillväxtverket kan överklaga domen.

– Vi har verkligen försökt göra allting rätt från början och det känns fantastiskt att förvaltningsrätten nu har lyssnat på oss, säger Katarina Henryson som driver Henryson Musik AB tillsammans med sin man Svante Henryson.

Det var i januari 2021 som Katarina och Svante Henryson fick beskedet – det korttidsstöd de fått till sina löner krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har nu kommit fram till att det var fel av Tillväxtverket att återkräva korttidsstödet från Katarina och Svante Henryson. Enligt förvaltningsrätten är en utdelning inte ensam tillräcklig för att konstatera att en arbetsgivare inte har allvarliga ekonomiska svårigheter. Eftersom Tillväxtverket inte har gjort en sådan helhetsbedömning som lagen kräver har det inte haft rätt att kräva tillbaka stödet.

Tillväxtverket kan överklaga domen inom tre veckor.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Det är bra att förvaltningsrätten ger Tillväxtverket bakläxa. Vi ser dock att myndigheten i regel överklagar de domar som ger småföretagare rätt – så det återstår att se om Katarina och Svante kan få börja blicka framåt eller om de tvingas fortsätta sin kamp, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Läs domen här.

Läs mer om fallet här.

Foto: Mats Bäcker

Kontakt:
Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Katarina och Svante Henryson
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Visselblåsarna som avslöjade Macchiarini-affären anmäler Sverige till Europadomstolen

By | Aktuellt

Forskarna som avslöjade en av Sveriges största medicinska skandaler stämplades själva som medskyldiga till forskningsfusk av Karolinska Institutet (KI), utan möjlighet att försvara sig mot anklagelserna eller överklaga. Beslutet fick allvarliga konsekvenser för deras forskarkarriärer. Med hjälp av Centrum för rättvisa anmäler visselblåsarna Sverige till Europadomstolen för att de inte har tillförsäkrats ett effektivt domstolsskydd mot ogrundade repressalier.

– Det är obegripligt att en myndighet kan rikta osakliga och ogrundade anklagelser mot en enskild person utan att man får någon möjlighet att försvara sig, säger professor Karl-Henrik Grinnemo, som är en av de klandrade forskarna.

Fyra visselblåsare som avslöjat allvarliga missförhållanden och forskningsfusk på Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset (KS) anmäler idag Sverige till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, Frankrike, för att de inte har tillförsäkrats ett effektivt domstolsskydd mot repressalier.

Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio avslöjade den s.k. Macchiarini-affären. Ett avslöjande som i The Washington Post har beskrivits som den största medicinska skandalen i Sveriges historia.

Parallellt med Macchiarini-affären uppdagade Katarina Le Blanc en annan skandal på KI. Ett sjuttiotal svårt sjuka patienter hade utan korrekta tillstånd behandlats med experimentella injektioner av moderkaksceller, i flera fall med hjärtattacker och hjärnblödningar som följd.

I ett beslut år 2018 slog KI fast att Paolo Macchiarini gjort sig skyldig till forskningsfusk. Men i samma beslut stämplade KI även visselblåsarna som medskyldiga till fusket, utan att de fått möjlighet att bemöta anklagelserna i domstol. Trots att beslutet fått allvarliga konsekvenser för deras forskarkarriärer fick det enligt lag inte överklagas.

Med hjälp av Centrum för rättvisa vänder sig visselblåsarna nu till Europadomstolen för att få upprättelse.

– Rätten att få överklaga ingripande myndighetsbeslut till domstol för att kunna försvara sig mot allvarliga anklagelser är grundläggande i en rättsstat. Det är viktigt både för visselblåsarskyddet inom medicinsk forskning och för patientsäkerheten i Sverige att det här fallet prövas av Europadomstolen, säger Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna.

Kontakt

Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna.
073-543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

Oscar Simonson, 070-336 67 87

Henrik Gustavsson mot staten

By | Pågående fall, Rättssäkerhet

Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Nu begär han tillbaka beloppet från staten som skadestånd.

Read More

Samir Sabri får upprättelse efter 35 år – tillerkänns 1,2 miljoner kr i skadestånd

By | Aktuellt

Samir Sabri blev som 15-åring felaktigt dömd för mordet på sin styvmor och låstes in på ett psykiatriskt sjukhus. 30 år senare fick han resning och friades från alla misstankar. Efter att Centrum för rättvisa hjälpt Samir Sabri att stämma staten på ersättning för det felaktiga frihetsberövandet nekades han i juni 2020 skadestånd av Stockholms tingsrätt. Men Svea hovrätt har i dag ändrat tingsrättens dom och tillerkänt honom skadestånd med 1,2 miljoner kronor.

– Det känns otroligt skönt att äntligen få upprättelse och en ursäkt efter så många år, säger Samir Sabri.

I maj 1986 mördades Samir Sabris styvmor i deras hem och Samir Sabri – som då var 15 år gammal och själv bevittnade mordet – tog på sig ansvaret under hot och tvång från en nära anhörig. Den polisutredning som följde innehöll stora brister och några åtgärder för att kontrollera om erkännandet var riktigt vidtogs aldrig. Samir Sabri dömdes sedan för mordet trots att det saknades utredning som bekräftade hans erkännande. Ungefär 30 år senare ansökte han om resning av morddomen och friades då från alla misstankar.

Personer som har varit felaktigt frihetsberövade har normalt rätt till ersättning av staten. Men när Samir Sabri begärde ersättning hos Justitiekanslern nekades han ersättning med motiveringen att hans anspråk har preskriberats, eftersom händelsen ligger mer än tio år tillbaka i tiden. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir Sabri staten och begärde ersättning för den tid som han varit felaktigt frihetsberövad.

Under rättegången hävdade staten att Samir Sabri inte heller skulle ha rätt till ersättning för att han själv orsakat frihetsberövandet, trots att han som 15-åring själv bevittnat mordet, att han under hot tvingats att ta på sig ansvaret för brottet samt att polis och åklagare inte vidtagit några åtgärder för att verifiera erkännandet.

I en dom i juni 2020 kom Stockholms tingsrätt fram till att Samir Sabris anspråk på ersättning inte hade preskriberats. Men tingsrätten valde ändå att avslå hans begäran om ersättning. Enligt tingsrätten hade Samir Sabri själv orsakat frihetsberövandet genom att frivilligt ta på sig ansvaret.

Men Svea hovrätt har i dag ändrat tingsrättens dom och tillerkänt Samir Sabri skadestånd med 1,2 miljoner kronor. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det ska beaktas att Samir Sabri endast var 15 år gammal när erkännandet lämnades och att det skett under hot.

– Samir var bara ett barn när han erkände och det tydligt att rättsväsendet brast i sitt ansvar att utreda det brott som han felaktigt kom att dömas för. Samir är värd upprättelsen som hovrättens dom innebär och jag är glad för hans skull, säger Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Samir Sabri.

Läs domen från Svea hovrätt här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Samir Sabri
0704-536782 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Teddy Bondefalk opererades utan samtycke – nekas skadestånd i tingsrätten

By | Aktuellt

Teddy Bondefalk invalidiserades svårt efter en operation utförd av en medialt uppmärksammad kirurg på Karolinska Universitetssjukhuset. Ända sedan operationen har han hävdat att han utsattes för andra och mer riskfyllda ingrepp än de han hade samtyckt till. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde han Region Stockholm på skadestånd. Men i en dom i dag har Stockholms tingsrätt avslagit hans begäran.

– Jag är såklart besviken över tingsrättens dom och ser fram emot att ta fallet vidare till hovrätten. Regionen måste ta ansvar för att man förstörde mitt liv och jag hoppas att det här målet ska leda till att ingen annan drabbas på liknande sätt i framtiden, säger Teddy Bondefalk.

Den pensionerade polisen Teddy Bondefalk kom i kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset efter att han hade sökt hjälp för andningsuppehåll under sömnen. Under 2010 beslutades det att han skulle få en kanyl i halsen för att underlätta andningen och säkra lufttillförseln.

Under våren 2011 involverades en medialt uppmärksammad kirurg i behandlingen av Teddy Bondefalk. Teddy Bondefalk gick då med på att genomgå en operation som innebar att andningsvägarna skulle frigöras för att andningskanylen på sikt skulle kunna tas bort.

Men vid operationen utförde den aktuella kirurgen andra och mer riskfyllda ingrepp än de som Teddy Bondefalk fått information om och samtyckt till. I stället för att frigöra luftvägarna tog kirurgen bort cirka fem centimeter av Teddy Bondefalks luftstrupe. Kirurgen tog även bort den andningskanyl som Teddy Bondefalk hade fått för att underlätta sin andning.

En kort tid efter operationen drabbades Teddy Bondefalk av ett akut andningsuppehåll, med hjärtstillestånd och hjärnskador som följd. De fysiska skadorna som Teddy Bondefalk ådrog sig vid andningsuppehållet medförde bland annat att han förlorade större delen av sin syn, sin hörsel samt sin sväljförmåga och att han i dagsläget behöver assistans dygnet runt.

Efter att en åklagare beslutat att inte väcka åtal mot den kirurg som utfört operationen vände sig Teddy Bondefalk till Centrum för rättvisa. Centrum för rättvisa har därefter hjälpt Teddy Bondefalk att stämma Region Stockholm på skadestånd för att han utsatts för ingrepp som han aldrig hade samtyckt till. Men i en dom i dag har Stockholms tingsrätt avslagit hans begäran.

Tingsrätten anser att det är Teddy Bondefalk som måste bevisa att det inte funnits något samtycke till de ingrepp som utförts. Och trots att något samtycke aldrig journalförts av sjukhuset innan operationen bedömer tingsrätten att han inte har lyckats visa att ingreppen skett utan samtycke.

– Det framstår som orimligt att det är patienten som ska bevisa att han eller hon inte har fått tillräcklig information av vårdgivaren om ingreppet och lämnat ett giltigt samtycke. Målet rör viktiga principfrågor om den kroppsliga självbestämmanderätten och vi kommer att överklaga domen till hovrätten, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa, som tillsammans med Erik Scherstén och Frida Andersson är ombud för Teddy Bondefalk i målet.

Läs tingsrättens dom här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, senior jurist och ombud för Teddy Bondefalk
070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Katarina och Svante Henryson mot Tillväxtverket

By | Pågående fall, Rättssäkerhet

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagar de nu Tillväxtverkets beslut. Fallet kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

– Vi har gjort allting rätt men ändå får vi fel. På grund av restriktionerna för allmänna sammankomster har nästan alla våra jobb ställts in. Hur kan Tillväxtverket mena att vi inte fått ekonomiska problem?, säger Katarina Henryson som driver Henryson Musik AB tillsammans med sin man Svante Henryson.

Det var i januari 2021 som företagarna Katarina och Svante Henryson fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till sina löner krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.­

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 67 fall av de 198 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt.

Centrum för rättvisa hjälper Henrysons i processen mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Foto Mats Bäcker.

Alain och Claudine Cavard mot Tillväxtverket

By | Pågående fall, Rättssäkerhet

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag i Småland. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagar de nu Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Fallet kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

– Förra året var otroligt dystert för vårt familjeföretag. Nästan alla våra fiskeresor ställdes in eller sköts på framtiden. Det här återkravet är spiken i kistan för vårt livsverk – om Tillväxtverket vinner går vi i konkurs, säger Alain Cavard som driver turism- och reseföretaget SPF Fiskeresor AB i Gamleby i Småland.

Det var i januari 2021 som företagarna Alain och Claudine Cavard fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till Alains lön krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 67 fall av de 198 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt. I Alain och Claudine Cavards fall gick förvaltningsrätten på Tillväxtverkets linje och de sätter nu sitt hopp till Kammarrätten i Stockholm.

Centrum för rättvisa hjälper Cavards i processen mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Henrik Gustavsson tvingades betala 2,7 miljoner kr till fackförbundet som ruinerade hans företag – nu begär han skadestånd av staten

By | Aktuellt

Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Nu begär han tillbaka beloppet från staten som skadestånd.

Staten är enligt Europakonventionen skyldig att se till att enskilda inte ruineras av höga rättegångskostnader i fall där deras grundläggande fri- och rättigheter har överträtts. Eftersom domstolarna kom fram till att Byggnads blockad stod i strid med rättighetsskyddet i Europakonventionen var det fel att tvinga Henrik Gustavsson att betala fackets rättegångskostnader, säger juristen Alexander Ottosson, som är ombud för Henrik Gustavsson tillsammans med juristen Erica Wide.

Det var sommaren 2007 som Henrik Gustavssons byggföretag gick i konkurs efter att ha varit försatt i blockad av fackförbundet Byggnads. Bakgrunden till tvisten var att Henrik Gustavsson inte ville teckna ett kollektivavtal som hade tvingat hans anställda, som inte var med i facket, att betala 1,5 procent av sin lön till Byggnads i s.k. granskningsavgifter.

Henrik Gustavssons stämde därefter Byggnads i domstol och begärde skadestånd för att blockaden hade varit olaglig. Europadomstolen hade nämligen underkänt Byggnads granskningsavgifter. Efter tio år avgjordes tvisten när hovrätten kom fram till att blockaden hade varit olaglig och överträtt företagets rättigheter enligt Europakonventionen.

Men till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten inte att blockaden hade varit ”kvalificerat otillbörlig”, vilket krävdes för att Byggnads skulle bli skadeståndsskyldig. Hovrätten avslog därför Henrik Gustavssons begäran om skadestånd från Byggnads och förpliktade honom att betala Byggnads rättegångskostnader med 2,7 miljoner kronor.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Henrik Gustavsson idag lämnat in en begäran om skadestånd av staten till Justitiekanslern för att han inte har tillförsäkrats ett tillräckligt effektivt domstolsskydd för sina grundläggande fri- och rättigheter i tvisten med Byggnads. Skadeståndet motsvarar det belopp som Henrik Gustavsson förpliktades att betala till Byggnads.

– Jag tycker det är rimligt att man ska kunna stå upp för sina rättigheter utan att bli ruinerad och det är en viktig principfråga. Jag är därför beredd att gå hela vägen till Europadomstolen om det krävs, säger Henrik Gustavsson.

Läs begäran till Justitiekanslern här.

Kontakt
Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.
073 543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

 

Småföretagare tar strid mot Tillväxtverkets felaktiga praxis

By | Aktuellt

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag, och yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagar de nu Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Fallen kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

Läs Aftonbladets reportage om Claudine och Alain Cavard här.

– Förra året var otroligt dystert för vårt familjeföretag. Nästan alla våra fiskeresor ställdes in eller sköts på framtiden. Det här återkravet är spiken i kistan för vårt livsverk – om Tillväxtverket vinner går vi i konkurs, säger Alain Cavard som driver turism- och reseföretaget SPF Fiskeresor AB i Gamleby i Småland.

Det var i januari 2021 som företagarna Alain och Claudine Cavard fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till Alains lön krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

Samma sak hände yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson.

– Vi har gjort allting rätt men ändå får vi fel. På grund av restriktionerna för allmänna sammankomster har nästan alla våra jobb ställts in. Hur kan Tillväxtverket mena att vi inte fått ekonomiska problem?, säger Katarina Henryson som driver Henryson Musik AB tillsammans med sin man Svante Henryson.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 65 fall av de 166 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt. I Alain och Claudine Cavards fall gick förvaltningsrätten på Tillväxtverkets linje och de sätter nu sitt hopp till Kammarrätten i Stockholm.

Centrum för rättvisa hjälper Cavards och Henrysons i processerna mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Kontakt: Alexandra Loyd, 073-767 92 73

 

På bilden: Till vänster Svante och Katarina Henryson (Foto Mats Bäcker) och till höger Alain och Claudine Cavard.

European Court of Human Rights: Sweden’s mass surveillance violates right to privacy

By | Aktuellt

Landmark privacy ruling by Europe’s top human rights court: Sweden’s mass surveillance activities violate right to privacy 

Centrum för rättvisa has won a landmark victory before the Grand Chamber of the European Court of Human Rights. 

Earlier today, the Court delivered its long-awaited judgment in Centrum för rättvisa v Sweden, finding that Sweden’s signals intelligence regime violated the right to privacy and the protection of correspondence under Article 8 of the European Convention on Human Rights. 

In 2008, the Swedish Parliament conferred controversial new powers on the National Defence Radio Establishment (or “FRA”) to conduct mass surveillance of electronic communications flowing in and out of Sweden for foreign intelligence purposes. While limited privacy safeguards were subsequently introduced, these did little to allay privacy concerns, especially following revelations by Edward Snowden in 2013 of the scale and intensity of mass surveillance activities being carried out by the United States and several of its European allies.  

While the Court recognised that the bulk interception of electronic communication is of vital importance to national security, it found several shortcomings with Sweden’s privacy safeguards. Crucially, intercepted communications could be transferred abroad to foreign partners without any requirement to consider the privacy implications of doing so, or to ensure that the foreign recipient employed an acceptable minimum level of safeguards. The Swedish system also lacked a sufficient ex post facto control mechanism to ensure proper compliance and complaints handling. 

The Court also delivered judgment today in Big Brother Watch and Others v. United Kingdom finding that the UK’s bulk interception regime also violated Article 8 of the Convention. Together, both cases represent a major milestone in the development of legal protections for privacy and correspondence during secret surveillance exercises. 

“Our position has always been clear”, explained Fredrik Bergman, Head of Centrum för rättvisa. “Surveillance activities play a vital role in keeping us safe, but they must be conducted with robust safeguards for privacy and other fundamental rights. We are delighted that the Grand Chamber has taken this opportunity to set a clear path forward for the standard of protection that is expected in Sweden, Europe, and beyond.” 

The Court’s judgement and press release are available.

For media enquiries please contact Alexandra Loyd, +4673 767 92 73.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!