Leonard Garg

Jurist, Associate (tjänstledig)

Arbetslivserfarenhet

  • Jurist, Centrum för rättvisa, 2024–
  • Uppsatspraktikant, Centrum för rättvisa, 2023
  • Sommarnotarie, Högsta förvaltningsdomstolen, 2023
  • Praktikant, Justitiedepartementet, 2022
  • Sommarnotarie, Attunda tingsrätt, 2022

Utbildning

  • Juristexamen, Stockholms universitet, 2024

Rättsfall med Leonard Garg

Ulla-Lena Lindqvist mot staten

Ulla-Lena Lindqvists semesteridyll blev en mardröm när hon upptäckte att över 90 främlingar hade skrivit sig på hennes sommarstuga. Trots att hon vädjade till både polisen och Skatteverket om hjälp i över två år blev situationen aldrig bättre. I december 2025 valde hon att stämma staten med hjälp av Centrum för rättvisa.

Den 15 september 2026 slog Stockholms tingsrätt fast att staten kränkt Ulla-Lena Lindqvists rätt till privatliv enligt Europakonventionen – och att staten ska betala 20 000 kronor i skadestånd till henne för överträdelsen.

”Domen är unik och kommer att få betydelse för andra drabbade”, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa.

Jonas Lerin mot staten

Transportstyrelsen drog in Jonas Lerins taxileg och påstod felaktigt att han drabbats av epileptiska anfall. Efter att ha anlitat en advokat kunde Jonas Lerin visa att myndigheten hade fel och han fick tillbaka rätten att utöva sitt yrke. Men enligt Justitiekanslern måste han själv stå advokatkostnaden.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Jonas Lerin nu stämt staten och krävt ersättning för kostnaderna han behövde lägga ner för att tillvarata sin rätt mot Transportstyrelsen.

”Det är inte rimligt att Jonas Lerin ska behöva ta notan för statens fel”, säger Leonard Garg, jurist på Centrum för rättvisa.

Olivia mot Region Skåne

Trots att Olivias förlossning fortskred normalt utsattes hon, mot sin uttryckliga vilja, för ett riskfyllt och obefogat vårdingrepp som kallas för yttre press. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Olivia regionen och krävde skadestånd för att hennes rätt till kroppslig integritet och självbestämmande hade överträtts och för att inskärpa kravet på samtycke i vården. För att slippa en rättslig prövning gick regionen med på att betala skadestånd, samtidigt som den förnekade ansvar – något som hittills varit tillåtet i Sverige. Men i ett unikt beslut ("Regionens medgivande" NJA 2025 s. 271) har Högsta domstolen stoppat regionens manöver och beslutat att rättegången ska fortsätta.

Daniel Edencrona mot Sverige

Allvarliga säkerhetsbrister på Pensionsmyndigheten ledde till att tusentals pensionssparare fick sina konton länsade av kriminella i den så kallade Falcon Funds-härvan. Efter att ha nekats ersättning från de svenska domstolarna har en av de drabbade pensionsspararna, Daniel Edencrona, anmält Sverige till Europadomstolen med hjälp av Centrum för rättvisa. ”Staten har lämnat kassaskåpen öppna för brottslingar – och krävt att de drabbade ska stå notan. Det är oacceptabelt”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.

Ulla och Hans Andersson mot Skatteverket

Ulla och Hans Anderssons dotter Therese har i flera år hållits gömd och isolerad av sin förvaltare – utan någon riktig anledning. Det blev möjligt eftersom Skatteverket felaktigt beslutat om skyddad folkbokföring. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade föräldrarna beslutet och tryckte på för att byta ut förvaltaren. Men ingen myndighet gjorde något för att hjälpa Therese. I maj 2025 ersattes förvaltaren av en ny, som fick Skatteverket att ta tillbaka beslutet. Samtidigt visade det sig att den tidigare förvaltaren förstört Thereses ekonomi, och nu har hon skulder hos Kronofogden.

Paula Klurfan mot staten

Efter mer än 20 år i yrket – och fyra år som specialistläkare på Sahlgrenska i Göteborg – nekades neurokirurgen Paula Klurfan svensk läkarlegitimation. Socialstyrelsen ansåg plötsligt att hennes meriter inte räckte, trots att hon rekryterades till Sverige just på grund av sin höga kompetens. Först i domstol fick Paula rätt – men advokatkostnaderna tvingades hon själv betala.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Paula Klurfan staten och begärde ersättning för advokatkostnaderna. Efter att frågan lyfts upp på lagstiftningsnivå har Paula Klurfan sedermera återkallat sin talan i Stockholms tingsrätt, i avvaktan på den fortsatta rättsutvecklingen.

Ing-Marie Andersson mot staten

Ing-Marie Andersson krävdes felaktigt på 4,3 miljoner kronor av Försäkringskassan. Enligt lagen förväntades hon försvara sig mot beslutet på egen hand, utan möjlighet att få ersättning för en jurist. I ett unikt beslut har Justitiekanslern gått med på att betala skadestånd till Ing-Marie – eftersom det svenska systemet inte lever upp till kraven på en rättvis rättegång. ”Beslutet är ett tecken på ett viktigt trendbrott. Nu måste lagstiftaren ta sitt ansvar och reformera lagen”, säger Erik Scherstén på Centrum för rättvisa.

Anders Andersson mot Arbetsförmedlingen

Taxiföretagaren Anders Andersson i Skövde krävdes på nästan 150 000 kronor av Arbetsförmedlingen – ett krav som han ansåg var felaktigt. Förvaltningsrätten och kammarrätten slog dock fast att han inte fick överklaga beslutet. Sedan Högsta förvaltningsdomstolen konstaterat att Anders Andersson hade rätt att överklaga (HFD 2025 ref. 43), har förvaltningsrätten nu beslutat att han ska få tillbaka hälften av beloppet. ”Det är grundläggande i en rättsstat att enskilda kan utmana ingripande myndighetsbeslut”, säger Alexander Troedsson, jurist på Centrum för rättvisa.

Kent Östergård mot RISE Research Institutes of Sweden (RISE)

Kent Östergård hade varit certifierad energiexpert i tio år, men när han skulle förnya certifieringen fick han oväntat avslag. Beslutet drog undan mattan för hans företag och innebar i praktiken ett yrkesförbud. Trots det bestämde Kammarrätten i Jönköping att han inte hade någon rätt att försvara sig mot beslutet i domstol. Högsta förvaltningsdomstolen tog inte upp fallet till prövning vilket innebär att kammarrättens dom står fast. ”Ett bevis på att rätten till domstolsprövning inte fungerar i Sverige. Det borde vara självklart att man får överklaga beslut som sätter stopp för ens yrkesutövning”, säger Elsa Haggård, jurist vid Centrum för rättvisa.

Shahram Soltani mot Livsmedelsverket

I en liten fabrik i Småland drömde entreprenören Shahram Soltani om att återuppväcka den anrika persiska vintraditionen, som varit bannlyst i Iran sedan 1979. Efter att ha ordnat med alla tillstånd gjorde hans drycker succé hos Systembolaget och bland internationella vinkännare. Men då beslutade Livsmedelsverket att förbjuda produkterna. Enligt Livsmedelsverket fick Shahram Soltani inte kalla sina produkter för vin – och inte för något annat heller – eftersom vindruvorna odlats utanför EU.
Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Shahram Soltani till förvaltningsrätten och gjorde gällande att förbudet stred mot den grundlagsskyddade näringsfriheten. I juli 2024 valde förvaltningsrätten att bifalla överklagandet och upphäva förbudet mot Shahram Soltanis företag. ”En seger för Shahram Soltani”, säger Fredrik Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa.

Krzysztof Janiak mot staten

När Krzysztof Janiak vann mot Skatteverket i förvaltningsdomstol nekades han ersättning för sina advokatkostnader. Efter att han stämt staten i Stockholms tingsrätt har Justitiekanslern gått med på att betala rättegångskostnaderna med stöd av rätten till rättvis rättegång. ”För första gången ger rätten till rättvis rättegång ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål. Det här är ett viktigt steg för att förbättra enskildas möjligheter att anlita ombud för att tillvarata sina rättigheter mot felande myndigheter, men lagstiftaren måste fortfarande agera”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.