Category

Aktuellt

2018 års Midander-Lönnstipendiat: Aida Babakirad!

By Aktuellt
Från vänster: Fredrik Bergman, Aida Babakirad och Thomas Bull. Foto: Centrum för rättvisa.

2018 års Midander-Lönnstipendium på 25 000 kr tilldelades Aida Babakirad från Uppsala universitet för uppsatsen ”Kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation – i linje med föreningsfriheten?”.

Aida fick stipendiet med följande motivering: För en gedigen och aktuell analys av hur grundlagens och Europakonventionens skydd för föreningsfriheten förhåller sig till den politiska strävan att förbjuda samhällsfarliga organisationer (klicka här för att läsa Aidas uppsats). Grattis Aida!

För att uppmuntra och uppmärksamma studier av fri- och rättigheter delar Centrum för rättvisa varje år ut Midander-Lönnstipendiet till den sökande som har skrivit den bästa examensuppsatsen i juridik om individuella fri- och rättigheter. Midander-Lönnstipendiet instiftades i samband med Centrum för rättvisas femårsjubileum 2007, och är uppkallat efter rättsfallet Josefine Midander och Cecilia Lönn mot staten (NJA 2006 s. 683).

Priset delades ut i samband med årets Midander-Lönnförelsäning. Årets föreläsare var justitierådet Thomas Bull, som föreläste om om grundlagens skydd för den fria åsiktsbildningen och frågan om det går att förbjuda odemokratiska åsikter och organisationer.

Prisutdelningen och föreläsningen hölls i hos Mannheimer Swartling Advokatbyrå i Stockholm. Varmt tack till er.

Migrationsverket hindrar ABB-ingenjören Ali Omumi från att komma tillbaka till Sverige för att arbeta – med hänvisning till påhittad regel

By Aktuellt
Ali Omumi, som Migrationsverket hindrar från att komma tillbaka och arbeta i Sverige med hänvisning till en påhittad regel.

Efter de kritiserade kompetensutvisningarna har Migrationsverket satt i system att hindra utvisade arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige – med hänvisning till en påhittad regel som saknar stöd i lagen. En av de drabbade är ingenjören Ali Omumi, som utvisades på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Han hindras nu från att komma tillbaka till Sverige och sitt arbete på ABB. Centrum för rättvisa hjälper Ali Omumi att ta fallet till domstol. Idag skriver dessutom Centrum för rättvisa tillsammans med ABB:s vd på DN Debatt om hur Migrationsverkets godtycke skapar en rättsosäkerhet som inte bara skadar arbetskraftsinvandrare utan också Sverige som land.  

– Först hade vi de orimliga kompetensutvisningarna. Nu har vi alltså en situation där Migrationsverket försätter Ali Omumi och andra nyckelmedarbetare på svenska företag i en slags kompetenskarantän utomlands. Detta med hänvisning till en påhittad regel som även personer inom Migrationsverket har tagit avstånd ifrån. Det är svårt att föreställa sig en mer godtycklig myndighetsutövning, säger Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, som är ombud för Ali Omumi tillsammans med Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Ali Omumi, 39, är utbildad maskingenjör och kommer från Iran. Han arbetade fram till i somras på ABB i Ludvika. Han utvisades från Sverige på grund av att han hos sin förrförra arbetsgivare hade saknat vissa försäkringar – trots att han alltså ansökte om förlängt arbetstillstånd på ABB där villkoren hela tiden varit korrekta. Beslutet tog Ali Omumi och hans familj mycket hårt. Det var också ett tungt besked för ABB, där han varit en viktig och uppskattad medarbetare. Såväl Ali som ABB tänkte dock att han snart skulle kunna komma tillbaka till Sverige genom att ansöka om ett nytt arbetstillstånd efter utvisningen.

Men för några veckor sedan kom alltså beskedet från Migrationsverket att Ali Omumi nekas nytt arbetstillstånd i Sverige. Av beslutet framgår att Migrationsverket anser att ansökan – som skickades in två månader efter att Ali hade lämnat Sverige – hade kommit in ”för kort tid efter utvisningen” för att han skulle kunna få en ny prövning.

Det står dock inte i beslutet hur länge Ali måste vänta innan han får komma tillbaka till ABB och Sverige. Idén om att arbetskraftsinvandrare som utvisats måste befinna sig i en slags karantän innan de får komma tillbaka kallas internt på Migrationsverket för ”sexmånadersregeln”. Detta eftersom de beslutsfattare som tycker att arbetskraftsinvandrare måste sitta av tid utomlands innan de får komma tillbaka brukar anse att en ny prövning om arbetstillstånd kan göras först efter sex månader.

Problemet är att det inte finns något som helst stöd i lag, förarbeten eller rättspraxis för att utvisade arbetskraftsinvandrare måste befinna sig i karantän innan de kan få en ny bedömning. Detta känner man till på Migrationsverket. I korrespondens inifrån myndigheten som Centrum för rättvisa har tagit del av beskrivs den som ”rättsosäker”. På ett seminarium som ABB anordnade under Almedalsveckan i somras och som berörde Ali Omumis fall konstaterade Migrationsverkets biträdande rättschef att sexmånadersregeln saknar rättsligt stöd och därför inte bör tillämpas. Men ändå fortsätter alltså beslutsfattare på Migrationsverket, som i Alis fall, att hindra arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till den påhittade sexmånadersregeln. Värdefulla medarbetare på svenska företag tvingas därför tillbringa tid i väntan och ovisshet utomlands när de kunde vara på jobbet. Samtidigt finns även beslutsfattare som inte tillämpar sexmånadersregeln och det är därmed alltså slumpen som avgör om arbetskraftsinvandrare hamnar i karantän eller inte.

dagens DN Debatt skriver Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, tillsammans med ABB:s vd för Sverige Johan Söderström om denna problematik och den rättsosäkerhet som sexmånadersregeln ger uttryck för.

I fallet med pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk, som Centrum för rättvisa företrädde, underkände Migrationsöverdomstolen den praxis som hade vuxit fram på Migrationsverket med automatiska utvisningar av arbetskraftsinvandrare för minsta misstag från arbetsgivaren. Men det faktum att utvisade arbetskraftsinvandrare nu sätts i karantän med stöd av den påhittade sexmånadersregeln visar att myndighetens hantering av arbetstillståndsärenden fortfarande brister i rättssäkerhet. Därför tar Centrum för rättvisa Ali Omumis fall till domstol.

– Det var jobbigt nog för mig och min familj att bli utvisade från Sverige på grund av att jag saknade vissa försäkringar under tiden hos min förrförra arbetsgivare, för flera år sedan. När beskedet kom från Migrationsverket att jag dessutom inte får komma tillbaka till Sverige och ABB på grund av detta kunde jag inte tro att det var sant. Varken jag eller ABB har ju gjort något fel. Samtidigt är jag glad att jag nu har Centrum för rättvisa på min sida, som har lyckats hjälpa så många arbetskraftsinvandrare tidigare, säger Ali Omumi.

Läs artikeln på DN Debatt från Centrum för rättvisa och ABB här

Läs mer om Ali Omumis tidigare ärende hos Migrationsverket

”Utvisas efter tre år gammal miss – trots Migrationsverkets nya hållning”, Breakit, 17 juli 2018.
”Ali, 38, och familjen utvisas – saknade sjukförsäkringar”, Expressen, 11 maj 2018.
”Sales engineer to be deported from Sweden despite landmark ruling”, The Local, 8 maj 2018.

Eskilstuna kommun vill riva deras bostadsområde – tre familjer stämmer kommunen med hjälp av Centrum för rättvisa

By Aktuellt
Kampen om bostadsområdet Folkesta i Eskilstuna flyttar in rättssalen. Den 3 december 2018 lämnade familjerna in en ansökan om stämning mot kommunen vid Eskilstuna tingsrätt. Från vänster: Else-Brith Värlander, Peter Andersson, Peter Andersson och Lars Värlander.

TV4:s Kalla Fakta avslöjade för två år sedan att Eskilstuna kommun helt i onödan hade tvingat bort 25 familjer från sina hem och förvandlat den lilla villaidyllen i Folkesta till en övergiven spökstad. Efter uppmärksamheten i media fick de tre familjer som inte ville flytta ett löfte av kommunen om att få bo kvar. Men den 6 november beslutade kommunen att bostadsområdet ska rivas och att de tre familjerna ska byggas in i ett industriområde. De tre familjerna svarade med att stämma kommunen i Eskilstuna tingsrätt med hjälp av Centrum för rättvisa.

– Det här fallet är unikt. Eskilstuna kommun har spenderat över 50 miljoner av skattebetalarnas pengar på att tvinga bort människor från sina hem. Kommunen har missbrukat sina maktbefogenheter och kränkt de boendes rätt till respekt för sina hem. Grundlagen är tydlig: kommunen måste visa att det finns ett angeläget allmänt intresse för att kunna tvinga människor från sina hem, och det har det inte funnits i det här fallet, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som företräder de tre familjerna i Folkesta utanför Eskilstuna.

Det lilla bostadsområdet i Folkesta utanför Eskilstuna består av sammanlagt 28 bostäder i form av villor och radhus. Bostadsområdet har funnits sedan tidigt 1900-tal och flera av familjerna har bott där i många generationer. Men den 29 augusti 2013 antog kommunen en översiktsplan som skulle få långtgående konsekvenser för de boende. I översiktsplanen angav kommunen att bostadsområdet på sikt skulle rivas och ”omvandlas och införlivas” med det intilliggande industriområdet.

Kommunens plan gjorde att fastigheterna blev i princip osäljbara. Planerna på att riva området skapade också stor osäkerhet och oro hos de boende om deras framtid i Folkesta. Trots att Folkestaborna trivdes och ville bo kvar i sina hus upplevde de flesta att de inte hade något annat val än att godta ett tidsbegränsat inlösenerbjudande från kommunen. På bara några år löste kommunen in större delen av fastigheterna och bostadsområdet tömdes på människor. Under sex års tid har husen stått mer eller mindre tomma och förfallit.

Hösten 2016 avslöjade TV4:s Kalla Fakta att kommunen inte hade och aldrig hade haft några konkreta planer för området och att de 25 familjer som hade tvingats bort från sina hem hade flyttat i onödan. Efter avslöjandet och uppmärksamheten i media gav kommunen de tre familjer som fanns kvar i området ett löfte om att få bo kvar.

Efter att kommunen i november i år bestämt att bostadsområdet ska rivas och att de tre familjerna på sikt ska byggas in i ett industriområde stämmer de nu kommunen vid Eskilstuna tingsrätt med hjälp av Centrum för rättvisa. De tre familjerna i Folkesta begär skadestånd av kommunen med 150 000 kr per person med hänvisning till att kommunen har överträtt deras grundläggande rätt till respekt för sina hem enligt Europakonventionen.

– Jag har en sådan enorm anknytning till Folkesta. Jag har bott här i 70 år och jag vill inte flytta. Jag har kämpat och betalat av huset. Det här fallet handlar om principen, en kommun ska inte kunna tvinga bort människor från sina hem hur som helst, det är en grundläggande rättigheter, säger Peter Andersson, som har växt upp i Folkesta.

– Nu ska tingsrätten avgöra om kommunens agerande har varit lagligt eller inte. Det enda rätta i det här läget är att kommunen respekterar domstolsprövningen och avvaktar med rivningen, avslutar Fredrik Bergman.

För frågor kontakta Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för de tre familjerna i Folkesta som nu har stämt Eskilstuna kommun.

______________________________

Läs de tre familjernas stämningsansökan här.

Läs mer om fallet:

Centrum för rättvisa hjälper visselblåsarna i Macchiarini-affären att få domstolsprövning

By Aktuellt
Katarina Le Blanc, Oscar Simonson och Karl-Henrik Grinnemo. Foto: Centrum för rättvisa


Kirurgerna och forskarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio var med och slog larm om Paolo Macchiarinis forskning på Karolinska institutet (KI). Men när KI i somras fattade beslut i Macchiarini-ärendet stämplades de själva som oredliga och klandervärda för att de påstods ha bidragit till Macchiarinis forskningsfusk. De utpekade forskarna överklagade beslutet eftersom de ansåg att anklagelserna mot dem inte stämde och att myndighetens beslut riskerar att ödelägga deras karriärer. Men nu har Förvaltningsrätten i Stockholm beslutat att inte pröva deras överklaganden, vilket innebär att de nekas möjligheten att få försvara sig mot anklagelserna i domstol. Centrum för rättvisa hjälper därför de tre forskarna att överklaga avvisningsbeslutet till Kammarrätten i Stockholm för att de ska få en rättvis rättegång.

– Karolinska Institutet, som är en statlig myndighet, har agerat både åklagare och domare i det här fallet och stämplat forskarna som oredliga och klandervärda. Vår uppfattning är att grundläggande krav på rättssäkerhet innebär att forskarna måste få en möjlighet att försvara sig mot de här anklagelserna i en rättvis rättegång inför en oberoende domstol. Förvaltningsrättens beslut innebär att de berövas den möjligheten. Därför kommer Centrum för rättvisa att hjälpa forskarna att överklaga förvaltningsrättens beslut för att de ska få sin sak ordentligt prövad i domstol, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Grinnemo, Simonson och Corbascio. Centrum för rättvisa företräder även forskaren Katarina Le Blanc, som också pekades ut som oredlig.

I början av sommaren tog Karolinska Institutet ställning till den anmälan om forskningsfusk som riktats mot kirurgen Paolo Macchiarinis artiklar om konstgjorda luftstrupar. KI:s beslut i ärendet den 25 juni 2018 innebar att Paolo Macchiarini fälldes för forskningsfusk. Men i KI:s beslut klandras även Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio, tre av visselblåsarna som slog larm om missförhållandena till KI:s rektor, samt bland andra Katarina Le Blanc.

De utpekade forskarna överklagade KI:s beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm, som den 6 november 2018 beslutade att inte pröva överklagandena, eftersom domstolen bedömde att beslutet inte får överklagas. Detta trots att myndigheters beslut alltid ska kunna överklagas till domstol om det har sådana verkningar att det aktualiserar den enskildes fri- och rättighetsskydd enligt Europakonventionen. Centrum för rättvisa kommer nu hjälpa de utpekade forskarna att få sitt ärende prövat i domstol.

– En myndighets beslut att stämpla en forskare som oredlig eller klandervärd kan få mycket långtgående konsekvenser och i praktiken göra det omöjligt för honom eller henne att fortsätta att verka som forskare. Rätten till domstolsprövning är en grundbult i en rättsstat och helt avgörande för enskildas tillgång till rättvisa. Det vore orimligt om de utpekade forskarna inte fick en ordentlig prövning av ett så ingripande beslut som det här handlar om, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Läs mer om fallet här.

Fallet i media:

Dagens Nyheter, ”Förvaltningsrätten avvisar visselblåsarnas överklagan: ’Vi är beredda att gå hur långt som helst'”, 2018-11-08

Dagens Medicin, ”Visselblåsare fälls i Macchiarini-ärendet”, 2018-06-25

Expressen ledare, ”Visselblåsare borde hyllas – inte jagas”, 2018-05-12 

Dagens Medicin, ”Det skulle vara bisarrt om vi fälldes för oredlighet”, 2017-10-30 

Kontakt:

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070-82 19 655 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

Oscar Simonsson, kirurg
070-336 67 87

 

Fredrik Bergman: ”De flesta enskilda har inte tillgång till rättvisa i praktiken”

By Aktuellt
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, deltog i WebbTV-programmet Veckans Juridik om enskildas möjligheter att hävda sina rättigheter i svenska domstolar.

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, deltog tillsammans med advokat Percy Bratt och Stellan Gärde, ordförande för Internationella Juristkommissionen Sverige, i Veckans Juridik, som är ett WebbTV-program där aktuella juridiska ämnen diskuterar. Avsnittet handlar om enskildas möjligheter att hävda sina rättigheter i svenska domstolar. Programledare är Stefan Wahlberg.

Klicka här för att titta på avsnittet Veckans Juridik (länk till Dagens Juridik).

Klicka här för att läsa Fredrik Bergmans artikel ”Så befäster HD sin roll som grundlagens väktare – stärker skyddet för enskildas fri- och rättigheter” hos Dagens Juridik.

Tiptapp överklagar förbud mot återvinningsapp med Centrum för rättvisa

By Aktuellt
Tre av Tiptapps grundare (från vänster): David Höök, Fredric Rylander och Tim Bjelkstam. Foto: Centrum för rättvisa 

Mobilappen Tiptapp gör det lättare för privatpersoner att hjälpa varandra att återvinna och köra grovavfall och återvinning till återvinningscentralen. I slutet av september beslutade Stockholms stad att förbjuda den populära tjänsten, eftersom kommunen anser att enskilda inte får transportera varandras grovavfall. Nu överklagar Tiptapp kommunens beslut med stöd av Centrum för rättvisa. Under den tid som rättsprocessen pågår kan Tiptapp användas som vanligt.

– Miljölagstiftningen innehåller inget förbud för privatpersoner att hjälpa varandra att återvinna och köra grovavfall till soptippen. Kommunens beslut att stoppa den delen av Tiptapps verksamhet saknar tydligt stöd i lagen och innebär en oproportionerlig begränsning av företagets näringsfrihet som skyddas i grundlagen, säger Fredrik Bergman, som är chef för Centrum för rättvisa och ombud för Tiptapp.

Kommunens beslut innebär att Tiptapp förbjuds att förmedla transport av hushållsavfall till någon annan än de företag som Stockholms stad har anlitat för transport av avfall. Eftersom syftet med Tiptapp är att på ett enkelt sätt förmedla transporter mellan privatpersoner utgör beslutet i praktiken ett förbud av Tiptapps populära verksamhet.

– Vi är ett företag som sätter miljön först och har alltid varit angelägna om att ha en dialog med kommunen om hur vi gemensamt kan göra avfallshanteringen ännu bättre. Därför kom det som en smärre chock att kommunen i stället valde att fatta ett beslut som om det blir verklighet sätter stopp för en stor del av vår verksamhet, säger Tim Bjelkstam, en av Tiptapps grundare.

Enligt lagen ansvarar varje kommun för att hushållsavfall inom kommunen omhändertas på ett lämpligt sätt. Huvudregeln är att yrkesmässiga avfallstransporter ska skötas av kommunen eller de företag som har tillstånd för detta och som kommunen anlitar. Ett undantag gäller dock för enskilda hushålls transporter av eget grovavfall till kommunens återvinningscentraler. Privatpersoner får alltså själva transportera exempelvis en uttjänt byrå till kommunens återvinningscentral.

Men kommunen anser i beslutet mot Tiptapp att reglerna ska tolkas så att det bara är medlemmarna i det hushåll som avfallet tillhör som får transportera det till återvinningscentralen. Enligt kommunen får alltså en privatperson som har hyrt ett släp för att transportera gamla möbler till en återvinningscentral inte ta med grannens grovavfall för att minska antalet bilresor. För att en sådan privat transport ska vara tillåten anser kommunen att även grannen måste åka med i bilen:

”Undantag kan gälla om den som lämnar avfallet själv åker med till återvinningscentralen och själv lämnar avfallet där. Det är då fråga om transporttjänst av annat slag än ren avfallshämtning”, skriver miljöförvaltningen angående samåkning i sitt utlåtande.

– Regelverket kunde ha varit tydligare med vad som gäller för digitala tjänster av det här slaget, men vår uppfattning är att den befintliga lagstiftningen inte kräver något förbud mot Tiptapps verksamhet. Om kommunen har synpunkter på hur verksamheten är utformad finns det mindre ingripande alternativ än att helt förbjuda den. Det är principiellt viktigt att det här fallet prövas i högre instans så att det klargörs vad som gäller, säger Fredrik Bergman.

Eftersom stadens beslut börjar gälla först om det vinner laga kraft kan Tiptapp användas som vanligt medan rättsprocessen pågår.

– Vår förhoppning är att beslutet med Centrum för rättvisas hjälp upphävs och därför aldrig kommer att behöva verkställas, så att människor kan fortsätta hjälpa varandra att ”tiptappa” sitt avfall, avslutar Tim Bjelkstam.

Kontakt:
Tim Bjelkstam, vd Tiptapp
tim@tiptapp.com
070-222 42 90

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se
070-821 96 55

Centrum för rättvisa asks the European Court of Human Rights to re-examine Swedish mass surveillance case

By Aktuellt
The Human Rights Building, Strasbourg, France. Photo: Council of Europe

Centrum för rättvisa has requested that the European Court of Human rights elevates the case of Centrum för rättvisa v. Sweden, concerning Sweden’s mass surveillance program, to its Grand Chamber, which is the European Court’s highest formation. The Court recently held in an initial judgment that the Swedish surveillance system, while giving cause for concern with respect to possible abuse of the right of individuals, still met the minimum legal safeguards that govern the use of the bulk interception of electronic signals for national security purposes. The case is now pending before a panel of the Court, which decides whether the case should be referred to the Court’s Grand Chamber.

“The right to privacy is one of the defining human rights challenges of the digital age. We have asked the Grand Chamber of the European Court of Human Rights to clarify how mass surveillance activities should be safeguarded against abuse in order to protect the right to privacy”, says Fredrik Bergman, Head of Centrum för rättvisa, a Stockholm-based public interest law firm.

On 19 June 2018, the Court, sitting as a Chamber of seven judges, delivered its judgment in the case of Centrum för rättvisa v. Sweden. The Court held that whilst the Swedish system of mass surveillance, or “bulk interception”, was not in violation of the right to privacy protected under Article 8 of the Convention, it nevertheless gave “some cause for concern with respect to the possible abuse of the rights of individuals”, with “scope for improvement”.

This was the first time that the Court addressed the question of which minimum legal safeguards should govern bulk interception regimes designed exclusively for national security purposes. Shortly after the judgment was issued, another section of the Court issued a different judgment on the mass surveillance regime in the United Kingdom, finding it in violation of Article 8 of the Convention (Big Brother Watch and Others v. the United Kingdom, 13 September 2018).

Centrum för rättvisa has, within the time period stipulated in Article 43 of the European Convention, invited the Court’s Grand Chamber to re-examine the case to clarify the applicable legal standards for safeguarding individual rights. Specifically, Centrum för rättvisa has asked the Grand Chamber to:

  • clarify the necessary minimum safeguards for a bulk interception regime dealing exclusively with national security,
  • re-examine the Court’s exclusion of the reasonable suspicion requirement from the minimum safeguards for bulk interception,
  • develop the role of independent judicial oversight as part of the minimum safeguards that apply to bulk interception regimes, and
  • develop the minimum safeguards governing inter-state intelligence sharing.

A panel of five judges of the Court will now decide whether the case should be referred to the Grand Chamber. In order for the panel to refer the case to the Grand Chamber, the case must raise a serious question affecting the interpretation or application of the Convention or a serious issue of general importance.

“This case raises important issues of law that require an authoritative determination by the Grand Chamber. European states face serious threats from terrorism, criminal activity, and hostile actors. Interception activities form part of how some European states counter these threats. However, without proper safeguards, the use of mass surveillance risks intruding upon the very basic fundamental rights and freedoms of the societies that such surveillance seeks to protect,” says Fredrik Bergman.

The Chamber’s judgment in the case of 19 June 2018 will become final if the panel decides not to refer the case to the Grand Chamber.

Documents:
Read Centrum för rättvisa’s request for referral to the European Court’s Grand Chamber
Read the European Court’s judgment in Centrum för rättvisa v. Sweden of 19 June 2018

Contact:
Fredrik Bergman, Head of Centrum för rättvisa
fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

__________________________________

Centrum för rättvisa (Centre for Justice) is a non-profit public interest law firm based in Stockholm, Sweden, that seeks to protect and promote individual rights and freedoms. Centrum för rättvisa represents individuals in public interest litigation proceedings, runs educational outreach programs, and participates in the public debate on civil liberties.

Artikel: ”Så befäster HD sin roll som grundlagens väktare – stärker skyddet för enskildas fri- och rättigheter”

By Aktuellt
Fredrik Bergman är jurist och chef för Centrum för rättvisa. Foto: Stefan Tell.

Högsta domstolen har i flera viktiga rättsfall från senare tid befäst sin roll som grundlagens väktare och stärkt skyddet för individens fri- och rättigheter. Detta är en positiv utveckling, eftersom det behövs ett starkt skydd för grundläggande rättigheter som tar hänsyn till men som inte är beroende av Europakonventionen. Det framstår också som naturligt att det konstitutionella skyddet för grundläggande fri- och rättigheter i första hand utvecklas med utgångspunkt i vår egen grundlag.

Om detta skriver Fredrik Bergman som är jurist och chef för Centrum för rättvisa på Dagens Juridiks hemsida den 24 oktober 2018. Artikeln kan läsas här.

Film: Vellinge kommuns olagliga bygglovsutpressning till domstol

By Aktuellt
Från vänster: Johannes Forssberg, Tommie Dahlström och Alexandra Loyd. Foto: Centrum för rättvisa

Vellinge kommun krävde gratis mark av enskilda fastighetsägare i utbyte mot bygglov. Tommie Dahlström och hans fru Lena tvingades ge bort 52 kvadratmeter av sin tomt och betala 26 000 kronor för att få bygglov för sitt hus. Ett trettiotal fastighetsägare är drabbade på samma sätt.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Tommie och Lena stämt kommunen för den olagliga bygglovsutpressningen. Idag möttes parterna i Malmö tingsrätt för ett sammanträde för muntlig förberedelse. Huvudförhandlingen kommer att hållas i maj 2019.

På filmen ser ni från vänster Johannes Forssberg (jurist), Tommie Dahlström och Alexandra Loyd (jurist).

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter. Vi tar inte betalt av de människor som vi hjälper. Vår verksamhet är därför helt beroende av gåvor från enskilda.

Hjälp oss att hjälpa fler genom att ge en gåva. Gåvor kan ges via bankgiro: 900-1538, plusgiro: 90 01 53-8 eller Swish: 123 900 15 38. Tack för din gåva!

Centrum för rättvisa har 90-konto och står under tillsyn från Svensk Insamlingskontroll.

_____________________________________________

Läs mer om fallet på vår hemsida.

Läs mer om fallet i Sydsvenskan:
”Vellinge kommun krävde gratis mark i utbyte mot bygglov”, Sydsvenskan den 29 februari 2016.
”Vellingebor stämmer kommunen för rätten till sin mark”, Sydsvenskan den 24 april 2018.

Johannes Forssberg medverkar i podden Jobba Jobba Jobba

By Aktuellt
Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, intervjuades i podden Jobba Jobba Jobba.

Poddtips: Johannes Forssberg, jurist hos Centrum för rättvisa, berättar i podden Jobba Jobba Jobba om hur det är att driva rättsprocesser för att stärka individens fri- och rättigheter.

Johannes Forssberg är jurist hos Centrum för rättvisa. I podden Jobba Jobba Jobba berättar han för Elin Sobczak om hur det är att vara jurist hos Centrum för rättvisa.

Johannes berättar bl.a. om fallen Evald Hellgren mot staten, Danyar Mohammed mot Migrationsverket, Connie Dickinson mot Mälardalens högskola, Henrik Gustavsson mot Byggnads.

Podden finns där poddar finns, bl.a. på följande länkar:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!